na med sådan kraft och skyndsamhet, att all fara redan kl. 2 4 e. m. var öfvervunnen, sedan det inre af verkstaden blifvit förkoladt och taket öfver densamma till större delen af lågorna förtärdt. Vädret var gynnsamt, och starka brandmurar skyddade tillgränsande byggnader. Huru elden uppkommit är ännu okändt. — Egendomen var försäkrad i Städernas allm. Brandstodsbolag; framhuset och sidobyggnaden (hvilka endast obetydligt skadades) för 23,000 rdr och gårdsbyggnaden (i hvilken verkstaden och lagret befunno sig) för 7,000 rdr. Inventarium, verktyg, lagret af bräder och färdiga möbler samt lösören voro deremot icke försäkrade, och egaren torde fördenskull genom branden lida en kännbar förlust. Från Manchester skrifver Red:s korrespondent d. 26 sistl. Febr.: Affärerna äro sortfarande särdeles inskränkta. Köpare och säljare betrakta hvarandra misstroget; de förra äro mycket återhållsamma, de senare deremot hålla på sina höga noteringar, båda afvaktande det ögonblick som, vid törsta underrättelsen om fred, vunnen batalj eller annan vigtig nyhet från Amerika, skall afgöra hvilkendera måste ge vika för den andra. Och till dess någon sådan afgörande underrättelse anländer, köpes blott behofvet för dagen och vi förblitva stående ungefär på samma punkt, hvad priser och omsättning beträffar. Den Atlantiska telegrafen lär nu åter komma till stånd, sedan ett nytt bolag derför bildats med ett kapital af 600,000 pund sterl. fördelade i 120,000 aktier å 5 pd st. hvardera, hvarå 8 proc. garanteras af engelska regeringen sedan arbetet blifvit fullbordadt och så länge kabeln är i verksamhet. Bland direktörerna för det nya bolaget finner man många framstående män, såsom t. ex. William Fairbairn, Joseph Whitworth, George Peabody (den i London etablerade amerikanske bankiren, som nyligen skänkte 100,000 pund sterl. åt Londons fattiga), Samuel Gurney (i firman Averend Gurney C:o) m. fl, hvilka namn torde utgöra en borgen för att planen i såväl fnansielt som praktiskt hänseende skall kunna realiseras. Ett så vigtigt företag som detta, vädjar icke allenast till de stora kommersiella intressena i Europa och Amerika, utan åt sympatierna hos alla klasser i båda verldsdelarne, ty dess stora inflytande på freden och civilisationens framgång kan icke nog uppskattas. Englands export under år 1862 uppgick i totalvärde till 124,138,000 pund sterl. eller omkring 2,234,484,000 rdr svenskt riksmynt, hvilket belopp dock understiger åren 1860 och och 1861 med cirka 10 millioner pund eller 180 millioner rdr rmt. År 1860 exporterades 4,581 millioner yards bomullsväfnader af alla olika slag, eller omkring 7,871 millioner svenska alnar. Tillfölje af bomullsbristen minskades tillverkningen så betydligt, att år 1862 endast 2,628 millioner yards eller omkring 3,942 millioner svenska alnar kunde exporteras. Ehuru således det exporterade qvantum af denna artikel för år 1862 understiger 1860 års med nära 100 proc., hade varan dock stigit så i pris, att skillnaden i värdet ej var fullt 70 proc., eller 28 mill. pund sterl. år 1862 mot c:a 48 mill. pund sterl. år 1860. — Någon officiel uppgift öfver importen under förra året är ännu icke publicerad, men torde med första kunna emotses.