Göteborg d. 25 Februari 1863. Vetenskapsoch Vitterhets-Samhället hade till igår afton inbjudit allmänheten att åhöra ett föredrag af mag. A. Th. Bruhn. Detta föredag utgjorde en fortsättning af den framställning mag. Bruhn förut i Vetenskapsoch Vitterhets-Samhället påbörjat öfver kyrkoreformationen i Sverige och dess fortgång. Den tidrymd tal. nu framställde, innefattade senare delen af konung Gustaf I:s regering, hela Erik XIV:s och början af Johan III: intill erkebiskopen Laurentii Petri död. Detta var den lugnaste perioden under reformationsarbetet, hvars förnämste kämpe nämnde erkebiskop under samma period var. Fogsam och mild, men oböjlig då det gällde det rätta, utan annan äregirighet än det goda samvetets vittnesbörd, bibehöll han genom personliga egenskaper det anseendo honom tillkom och stod äfven högt i nämnde konungars aktning. Tal. omnände riksdagen i Westerås år 1544 och den dervid antagna ordinantia, hvari förbjödos åtskilliga ännu till en del bibehållna qvarlefvor af katolicismen, såsom helgonens tillbedjan, pilgrimsresor o. s. v. Vidare framställdes hurusom Sverige i början stått skiljdt från de tyska protestanterna, men sedermera, under striden mot Calvinismen, närmare slutit sig till dem. Genom konungen i Danmark hade kejsar Carl V:s förlikningsförslag emellan protestanter och katoliker, öfverlemnats åt konung Gustaf I. Detta förslag ogillades dock år 1549 af Laurentius Petri och de derom hörda svenska prester, så att frågan om dess antagande i Sverige förföll. — Afven i den s. k. aynergistiska striden uttalade erkebiskopen jemte flera rikets biskopar sig emot den åsigten att menniskan genom egen kraft kan medverka till sin omvändelse. Såsom ett bevis på erkebiskopens mod att stå vid hvad han ansåg rätt, framdrogs hans ogillande af konung Gustafs giftermål med sin aflidna gemåls systerdotter Katarina Stenbock. Åtskilliga strider tillfölje deraf att calvinismen sökte vinna inträde i Sverige omförmäldes, äfvensom dessa striders resultater, hvilka bestodo i svenska kyrkans klarnade medvetande om sin lära, så att den skilde sig icke blott från romersk-katolska utan äfven från den calvinistiska. Likaledes framställdes den intressanta lärostrid som uppstod deraf, att man tillfölje af krig med Danmark och Lubeck saknade vin att använda vid nattvardens begående. Erkebiskopen var af den åsigt att man hellre borde afstå från nattvardens begående än att dervid använda annan dryck än vin; hvilken åsigt slutligen vann seger. Ej olik det gamla testamentets profeter hvilka framträdde inför konungen straffande och varnande, förehöll Laurentius Petri äfven Erik XIV de brott och förvillelser, till hvilka denne konung gjorde sig saker. Sålunda skref han bl. a. till Erik ett bref (ur hvilket tal. uppläste utdrag) fullt af rörande kärlek och strängt bestraffande, ett bref som bevisar det högsta mod hos den åldrige mannen. Etter att ha skildrat kyrkoförhållandena, under början af Johan III:s regering, den af Laurentius Petri författade kyrkoordningen och särskildt den del deraf som rörde skolorna, kyrkomötet i Upsala år 1572 och början af striden mot de med Catharina Jagellonica inkomna katolikerna, afslutade tal. sitt föredrag med omnämnandet af Laurentie Petri död i okt. månad år 1573 och framställde en återblick på den vördnadsvärde och fromme mannens lif. Det intressanta och lärorika föredraget åhördes af ett mycket tacksamt auditorium. II. M. Konungen anlände, enligt hit ingånget telegram, igår eft. m. kl. y5 till Kristiania. Maria Serato, den älskliga violinvirtuosen, anlände för några dagar sedan till vår stad, och den musikälskande publiken gladde 18g i hoppet att åter få höra hennes friska g— LL LLA 5