Article Image
märkta arbetet 1 betraktande. Från Utlandet. Kejsar Napoleon skall, enligt hvad det försäkras i en mängd berättelser, hafva tillställt kejsar Alexander en skrifvelse, hvaruti h an lägger ett godt ord för Polen och råder ill försonliga mått och steg. Från London skrifves sålunda under d. 13 d:s till Köln. leit.: Från god källa försäkras mig, att ryska regeringen väntar gemensamma bemedlingsförsök från vestmakternas sida. Furst Gortschakoff har derföre skyndat sig, att påminna kabinetten i London och Paris om, huru underhandlingarne förut blifvit förda vid likartade tillfällen. Innehållet af de ryska förklaringarne kan i korthet återgifvas sålunda: Ryssland skall betrakta hvarje steg från Englands och Frankrikes sida, äfven om det företages i den välvilligaste afsigt, såsom en obefogad inblandning i en inre angelägenhet. Napoleon III har icke genom detta språk låtit afhålla sig från att skrifva till kejsar Alexander och tillråda honom mildhet. Ryske gesandten i Paris, Budberg, har måst höra af franske utrikesministern Drouyn de Lhuys, att kabinettet i Petersburg skulle betänka, det Frankrike redan på Krimkrigets tid visade en uppriktig vänskap för Ryssland; emedan det då skulle stått i dess makt att framkalla en revolution i Polen och för alltid befria detta rike från det ryska inflytandet. Det vore önskligt, att dessa uppgifter erhölle bekräftelse, ty polackarne behöfva i denna stund allt det moraliska understöd de kunna få; och att bestämdare uppträdande af Napoleon skulle ansenligt höja stämningen för Polen. Tillsvidare må dock denna notis med försigtighet upptagas. Till Augsburger allg. Zeit. skrifves: Den af polska national-organisationen (organizazva narodowa) införda förvaltningen har öfverträffat alla förhoppningar. Sakerna gå alldeles ostörda i de enskilda förvaltningsgrenarne vid jernvägar, post, lagskipning och dylikt; gränssamfärdseln är underlättad och handeln är fri. Det finnes intet spår af besticklighet och ryskt prejeri. der den hvita polska örnen nu är rest. Från insurgentlägret vid Dombrowa berättas, att gemenskapen redan är till stor del väl ekiperad och alldeles icke saknar lifsmedel. Man arbetar flitigt på anskaffandet af kanoner, af hvilka 20 st. redan äro gjutna och hvilka man är sysselsatt med att borra upp. Insurgenterna hafva erhållit borrningsinstrumenterna från Frankrike och Belgien, och de behöfliga arbetarne hafva äfven kommit till stället. Med sådana fakta låta den genomtänkta förberedelsen till och det planmessiga utförandet af upproret ej förneka sig, om än detta samma utbrutit före den afsedda tiden. Brefskrifvaren berättar vidare, att upproret redan utbreder sig öfver Volhynien och Lithauen. Från det s. k. kongressPolen hafva fyra kårer redan afgått till Lithauen, hvarest dessutom kårer redan äro under bildning. Polackarnes sältrop är Jesus Maria! och deri förena sig alla barn af det gamla polska konungariket. General Demdinski, bekant från Polen 1831 och från Ungern 1848, säges hafva öfvertagit ledningen af frihetskampen i Podolien. Den i Krakau utkommande tidningen Czas meddelar under d. 13 febr. följande: I de sydliga wojvodskapen, Krakau och Sandomir, omfattar upproret hela landsträckan från Kalisch och Czenstochau, der starka ryska garnisoner befinna sig, ända tills bortom Kielce och Sandomir. Uppgiften, att ryssarne utan motstånd intagit Zavichost och Sandomir, är sannolik, emedan beväpnade friskaror hvarken funnos på ena eller andra stället. Efter Sandomirs antagande utan motstånd, plundrade. ryssarne staden och mördade många personer. I Podlackien stå de upproriska ännu alltjomt i trakten af Wegrow; en atdelning, som marscherade från Biala till Lithauen, sammanträffade med ryssarne vid Siemjatyco, men någon underrättelse hade ännu ej ingått om stridens utgång. Den i Paris uti landsflykt lefvande polske generalen grefve Ladislaus Zamoyski har begifvit sig till London, för att tillhandagå med materialier de parlamentsledamöter, som vilja yttra sig i afseende på den polska frågan. För några dagar sedan anhölls på jernbanan i Kowal en rysk kabinettskurir från Warschau, hos hvilken man fann följande dokumenter, som; blifvit till centralkomitten öfverlemnade ; 1) en berättelse om de timade

21 februari 1863, sida 3

Thumbnail