—L — kättegångsoch bolissaker. Poliskammaren. Undersökning hölls i måndags angående det af trenne artillerister i lördags afton mot f. A. handelsbokhållaren C. A. Forssberg begångna öfvervåldet, om hvilket redan förut blifvit i tidningen berättadt. Till förhöret hade dessa tre artillerister blifvit inkallade, men blott tvenne af dem, n:o 33 vid 11 batteriet, Westman och n:o 39 vid samma batteri Örn, hade infunnit sig. Den tredje, n:o 23 Nyman, äfvenledes vid samma batteri och hvilken väl varit den som varit den våldsammaste, hade blifvit afförd till garnisonssjukhuset, hvarom läkareattest förevisades. Forssberg, som är liten och avag till kroppsbyggnaden. berättade angående tilldragelsen att han, som på lördags afton emellan kl. 6 och 7 kommit körande uppför Kopmarsgatan för att söka sig legis på Muhlenbocks värdshus vid samma gata, i hörnet af denna och Tyggårdsgatan stigit af åkdonet för att ingå å nämnde värdshus. Dessförinnan framtog han sin portmonnä och skulle betala skjutsbonden, men efter att ha öppnat den, stack han den åter på sig, då han ansåg att liqviden lämpligare kunde uppgöras inne på värdshuset. I detsamma han nedförde handen jemte portmonnäen i byxfickan, fick han dock bakifrån ett slag för munnen, så att han föll i gatan. Han såg ej rätt hvem det var som utdelade det eftertryckliga slaget, men märkte att det var en uniformerad karl, i sällskap med tvenne andra sådane. En bredvidstående person fick äfven ett slag. Då Forssberg reste sig upp, såg han de tre personerna aflägsna sig nedåt Tyggårdsgatan. Han jemte en annan karl, som han icke kände, följde efter de trenne artilleristerna, af hvilka tvenne voro långa och en kort till växten. Deras afsigt med att följa efter. var att under tiden söka anträffa någon polisbetjent, som kunde taga reda på våldsverkarne. Detta lyckades likväl naturligtvis icke. Emellertid gingo artilleristerna qvarteret rundt och khunno slutligen tillbaka till den punkt, der de föröfvat sin första bragd. Forssberg steg då fram och frågade dem hvarföre de slagit honom. Den ene af artilleristerna, Nyman, låtsade då rygga några steg tillbaka i det han yttrade: ÅSlå mig icke! men sprang derpå fram, fattade Forssberg i kragen och slog honom i marken, men kom dervid af en eller orsak sjelf under. Då de båda andra sågo detta skyndade de fram och slogo den ofvanpå liggande F., hvarpå denne reste sig upp. Ett par civila personer, som tycktes vara i komplott med artilleristerna (måhända voro dessa civilklädda artillerister) yttrade då: Gif honom (Forssberg) några banko, så blir saken uppgjord och drogo honom med sig in i en portgång. Forssberg lyckades emellertid befria sig och gick nedåt Tyggårdsgatan, hvarpå han upphanns af en af de båda långa artilleristerna (troligtvis Örn, möjligen Nyman) hvilken slog honom omkull i rännstenen, misshandlade honom och tillochmed ådagalade en temligen otvetydig afsigt att med tummen vilja utsticka Forssbergs venstra öga och dessutom sparkade och trampade honom samt högg efter honom med sporrarne. Efter att sålunda ha blifvit ytterligare misshandlad af Orn eller Nyman, blef han det äfven af den mindre artilleristen (Westman). Under tiden hade Förssberg märkt att han förlorat sin portmonnä med inneliggande penningar, vare sig nu att den blifvit honom fråntagen af dem som sett honom nedsticka den, eller att han förlorat den under tumultet. Denna förlust gjorde emellertid, att han dröjde qvar trots den misshandling han fick undergå, och oaktadt flere af de kringstående personerna, hvilka fegt nog med händerna i kors åsågo våldsamheterna, utan att söka afstyra det, rådde honom att aflägsna sig. — I ett knyte hade han haft åtskilliga kläder och af dessa förskingrades allesammans ehuru han sedermera återfått det mesta. Artilleristen Westman hördes närmast i ordningen efter Forssberg och förklarade att han aldrig med sin hand vidrört Forssberg. Han och de båda andra uppgifna artilleristerna hade väl varit i närheten och han hade sett F. falla omkull på gatan, men visste alldeles ej hvem som utdelat slaget. De hade förut ej druckit till öfverflöd — blott en toddy och ett glas öl. Efter denna knapphändiga förklaring af Westman, inkallades Örn, hvilken ungefär hade detsamma att berätta. Han hade sett Nyman och Forssberg ligga omkull på gatan, dervid båda skreko. Kände ej till hvart F:s portmonnä tagit vägen. Skomakarearbetaren Anton Larsson hördes derefter. Han hade kl. 37 hört oväsen på Lilla Berget och derföre gått dit upp. Han såg då en lång artillerist minst tvenne gånger slå eller skuffa Forssberg i nacken. F. gick derefter Tyggårdsgatan nedåt till Norra hamngatan. Artilleristerna följde efter. F. hördes sedan nere på gatan uppgifva ett högljudt klagorop. Larsson såg dock ej hvad som vedersors honom. Nyman blef derpå arresterad. Arbetskarlen Joh. Nilsson hade sett de stridande då de återkommit och efter att ha gjort den omnämnda första runden kring qvarteret, varit i hop för andra gången. En okänd civilt klädd person frågade då Nyman, hvad Forssberg ville. Härpå svarade N.: Jag vet ej. Han vill väl ha stryk kan jag tro. Jag har varit ihop med honom två gånger förut. Han skall väl ha en gång tilll. Forssberg aflägsnade sig i detsamma och de tre artilleristerna följde efter, hvarpå nödrop hördes nerifrån Tyggårdsgatan. Snickaregesällen L. J. Larsson. Han kom gående förbi valplatsen och såg dervid en lång artilleriet ge Forssberg stryk; hörde Nyman utropa: Lät bli att slå mig, hvarefter denne gaf F. ett par dugtiga örfilar och slog honom i gatan. F. kom dervid ofvanpå. Örn kom i detsamma ut ifrån en portgång och började slå F. Nere på Tyggärdsgatan, dit F. som tycktes vara yr efter misshandlingen, velat i väg, sågs en af de långa artilleristerna, efter att ha kullkastat honom i rännstenen, på ett omenskligt sätt sparka och trampa honom samt hugga honom med hälarne. Arbetskarlen Petter Hansson hade anländt till stället, då F., efter att ha följt artilleristerna kring ostindiska huset, frågade: Hvarföre slår ni mig? Nyman upprepade samma fråga. Härpå började den förut beskrifna kalabaliken. Vidare åsåg Hansson, huru F. blef omkullsparkad i rännstenen på Tygj—kg ——n—;— On OO ——— — -. MM BM OO ——mm —8Ä6Ä—7IIwIjVPPkenoososo———---nn-eBnmn——— 0 —