ket hindra, att de preussiska trupperna deltaga i det polska upprorets undertryckande. Men skall Napolen III våga att sålunda bryta med Frankrikes alla kära traditioner ? Napoleon är ögonblickets man. Lyckas upproret hålla sig och har det utsigter, skall han otvifvelaktigt gifva det understöd — men det måste ske snart för att ej bli för sent. Upproret anses väl ledt och beräknadt. I den skenbara planlösheten ligger just insurgenternas system, att öfverallt i smärre afdelningar nagga och trötta ryssarne samt angripa och uttrötta de utsända flygande kårerna. I sjelfva verket veta de i konungariket ännu kringspridda ryska regementena icke, hvarthän de skola vända sig, ty under det de förjaga och förfölja ett band, drager en annan insurgenttrupp i hälarne efter dem, samt afväpnar eftertruppen och upptager desertörerna. Så betydlig ätven den i konungariket Polen stående ryska stridsmakten är, räcker den likväl icke till att genom detta slags krigförande. utan. öppna slagtningar hastigt kunna undertrycka upproret. De sårade insurgenternas lidanden skildras såsom gräsligt: Ej saknas dem charpie, bandage eller sköterskor, ty polska fruntimren skynda att bistå de lidande, men läkare och kirurger brista dem. j Från Wien skrifves till Timos, från officiel källa, att af de i Warschau fängslade 1,657 konskriberade 947 hafva blifvit frigifna, emedan det visat sig, att de voro för svaga att bära vapen!!! Officielt. berättas från Warschau, att general Manukin natten mellan d. 6 och 7 febr. stött tillsammans med ett band insurgenter, 5,000 man starkt, i kretsen Dicsk, nära platsen Scemiatice vid Bug. Polackarne emottogo ryssarne med. skott, hvilka dödade 12 (obs. blott 12) man, 1 officer och 5 underofficerare (hvilken proportion mot de 12 gemene!) Vid dagens inbrott tog general Manukin staden med storm och stack den i brand, sedan polackarne blifvit förjagade och förlorat 1, OOO man i döda och särade. Ej ett ord om ryssarnes förlust mer än de — 12 männen. 1 allmänhet döda ryssarne alltid i runda tal, och synes tycka mest om 1,000. Denna styrka af polackar hade bildats utaf spillrorna af dem, som några dagar förut sprängts vid Wegrow och Biala och gått öfver Bug, för att undandraga sig truppernas förföljelser, heter det. Med andra ord: det. ges band, som, sedan de sprängts. gå med en styrka af 5,000 man offensivt till väga i Lithauen, der de inföllo — för att rädda sig undan ryssarnes förföljelse!! Å Den, i Polen stående ryska armeen upp skattas till 110,000 man; polackarne hoppas kunna uppbringa sin revolutionerade styrka (bevännad) till 200,000 man (2). Times anser naturligtvis med sin vanliga egoism, att regeringen ej bör vidtaga något steg, som skulle sätta Ryssland i kännedom om den allmänna meningen (för Polen) i England. Regeringen kan ej göra något verkligt i frågan, bäst då att göra intet. Times uppmanar derjemte Polens vänner i parlamentet samt ministrarne att iakttaga försigtighet i sina tal, för att ej uppväcka några förhoppningar hos polackarne. Inom Italiens deputerade kammare har ledamoten Petrucelli — efter utrikesministerns yttrande att man borde afhålla sig från diskussion om Polen och att Italiens represen-I! tant vid hofvet i Petersburg skulle instrueras, att underhålla det vänskapliga förhållandet , mellan de båda staterna, dock med iakttagan-s i de af de liberala grundsatserna — yttrat, att ; I Yv 1. 1 5 — —— ä ——————— — ———— —— — —— —— ——— —— det skulle vara en smälek för Italien, om det lemnade denna angelägenhet utan vidare, då Englands, Frankrikes och Sveriges parlamenter su tillkännagifvit sina sympatier för Polen. Crispi! och Brofferio understödde Petrucelli. Miceli beklagade sig öfver, att utrikesministern ville förhindra den hos folket rådande gynsamma eg stämningen för Polen. Farini orinrade om, att i alla utländska frågor försigtighet är af nöden, och anmärkte, att enligt hans åsigt en f diskussion nu skulle innebära faror. Giorgini sl och Sanza sade, att såväl parlamentets måajo-i ritet som minoritet hyste samma åsigter i hänsyn till Polen; dock anser majoriteten en dis-: kussion ej rådlig, emedan parlamentets vär-l dighet icke kan vinna genom afgifvandet afs! ett onyttigt votum. ; Newyork d. 31 Jan.: Richmond Dispatchls förklarar för Nordens konservativa demokra. ti, att Södern aldrig mera kan inträda i uni-Jj onen. Södern skulle föredraga Frankrikes eller Englands herravälde framför att återgäf i unionen. — Newyork Tribune begär, att regeringen skall allvarligt taga itu med kriget. Om striden är hopplös, vill folket veta,lr huruvida regeringen ej kan sluta fred. 1 Enligt ännu senare underrättelser skola n polska insurgenterna ha lidit nederlag på flera si punkter at österrikiska gränsen och Langre-so wiez ha flytt till Galizien. Ryssarne ha äter-S tagit Sandomicz. Frankowsky säges ha råkat; i rysk fångenskap. I Wolhynien och Podo-s