sig fullkomligt ärlig. Hela Perssons historia tyckes sålunda vara falsk, och i alla fall lärer väl han, säsom innehafvare af det stulna, få stå risken. Målet hänsköts till rådhusrätten och qvarsitter under tiden Persson i cellfängelset. Fran Utlandet. Ledarne för revolutionen i Polen hafva för afsigt, att endast egna februari åt-förberedelserna till frihetskampen, åt öfverfall, öfningsmarscher, ammunitionsoch vapensamlande och åt smidandet af vapen för armåen, som skall stå stridsfärdig i mars, Så lyder det öppna program för rörelsen, som ett nytt revolutionärt blad Väktarinnan meddelar, under det en annan, från ett hemligt tryckeri utgående tidning mera är beräknad för bönderna och är mycket populärt hållen. Anförarne räkna äfven på de dåliga vägarne under den ovanligt milda vintern, hvilka tillåta atora ryska härmassor endast att göra små och tröttande marscher, under det deras folk känner sig hemma uti sina kärr och skogar. De räkna vidare. på spänningen inom sjelfva Ryssland, der man svårligen skall vilja eller kunna umbära många trupper till våren. Rörelsens centralpunkt har nu redan för tredje gången förändrats. Först var de i trakten af Plotzk derefter östra sidan om banan Warschau — Ryssland : Wengrow, Bialystock, Bielsk o. s. v., nn är det i guvernementet Radom, som de senaste dagarnes händelser trängts tillsammans och lifliga fäktningar egt rum. Friskarorna samlas nemligen och organisera sig isynnerhet i de distrikter, som gränsa till Schlesien. De indraga i krigstjenst alla unga män från 18 till 35 år. De äro mestadels beväpnade med revolvers och ett gevär eller en lie; en del är uniformerad. Vapen erhålla de mest från Galizien. De betala med obligationer, som revolutionskomiten utfärdat och hvilka efter revolutionens seger skola konverteras i statsskuldspapper. Arbetarne i sabrikerna och bergverken strömma med sina uppsyningsoch tjenstemän till friskarorna. I Warschau har redan bildats en fruntimmerskomite, hvilken skall åtaga sig vården om de sårade frihetshjeltarne; äfven barmhertighetssystrarne hafva af storfurst Konstantin begärt och erhållit tillåtelse, att vårda de sårade insurgenterna. Rörande utseendet på sjelfva stridspunkterna vexla som vanligt underrättelserna, hvilka bära färg alltefter den sida, hvarifrån de utgått. Underrättelserna från österrikiska sidan, hvilka hållas i en ton, som tyckes förråda en åstundan att vilja göra upproret så imposant som möjligt, låta förstå, att revolutionen ännu har goda utsigter, dock hafva de blifvit sparsammare på uppgifter om vunna segrar öfver ryssarne, vare sig, att detta härleder sig deraf, att friskarornas ledare vilja, om möjligt, undvika vigtigare drabbningar, eller att de fortfarande koncentrera gig. Deremot äro de ryska officiela uppgifterna fortfarande stereotypa. De omtala ständigt vunna segrar öfver friskarorna, och siffran öfver dessa senares förlust stiger progressivt. Nu senast heter det, att ryssarne tagit Zawichost (i guvernementet Radom, alldeles intill galiziska gränsen) och marschera åt Sandomir, som i öfrigt ligger mycket nära derintill. Några mil från Warschau ligger platsen Skierniwice, vid jernvägen WarschauKrakau. Trakten är skogrik och ett starkt band af friskaror har länge stått der, trotsande den ryska armå, som står i Warschau. Nu. skrifves det från Petersburg, att ryska trupperna sprängt detta band. Besannar det sig, är saken af vigt, ty ryssarne skola derigenom kunna disponera en lång eträcka af Warschau-Krakau-banan och såmedelst snabbt kasta sig öfver friskarornas högqvarter i Radom, Czenstochau, såframt de kejserliga trupperna ännu äro nog starka att våga en drabbning med friskarorna på denna punkt. Enligt underrättelse från polska gränsen af den 9 dennes, befarar man äfven i Czenstochau hvarje ögonblick ett anfall, så att sannolikt vigtiga händelser stunda för revolutionens öde. Det är ännu insurgenternas fördel, att ryssarne ej våga till för stort antal aflägsna sig från Warschau, befarande att möjligen snart upproret sålunda skulle stå i ljus låga bakom deras rygg. Dessutom kunna de blott erhålla sena förstärkningar, ty jernvägarne upprisvas oupphörligt och landsvägarne äro bottenlösa at det myckna regnandet. Att ryssarne börja bli lugnare, framgår emellertid deraf, att proskriptionen, eller rekryteringen, som nyligen sades vara upphäld, nu af myndigheterna förklaras skola genomdrisvas i sin fulla kraft. Det påstås jemväl att intet missförstånd råder mellan Wielopolski och storfurst Konstantin, och att belägringstillståndet, om möjligt, skall skärpas, så att t. ex. ingen mera får efter kl. 6 om aftonen hvarken i stad eller by träffas utom hus, med fara att drabbas af ståndsrättens straff. Wielopolski räknar på de förstärkningar, som hufvudstadens garnison snart skall kunna lemna och hvilka skola med jernbanan CCCA 25