betjent bhällade en tallrik varm soppa öfver honom. Han torkade med resignation soppan af sig och satte sig åter att äta, men hade nära bitit ut en tand. Man steg upp från bordet, hvarest hela tiden en oangenäm spänning och tystnad varit rådande, liksom man setat till bords med spöken och gastar, och Scribe hade nog mod att åter bjuda sin dam armen. De kommo in i salen och medan Seribe stod der under ljuskronan sysselsatt med att tömma en kopp kaffe, knuffade en af gästerna — efter hvad Jules Janin vill minnas ingen mer och ingen mindre än kung Bomba sjelf — till honom. I samma ögonblick föll den stora dyrbara kronan ned och krossades. En enda person kom härvid till skada: det var Seribe. — Det var synd, sade han alltid då han berättade detta äfventyr, hon bade så innerligt vackra ögon. Den andra anekdoten gäller den berömda skådespelerskan Ristori. En afton då hon i Neapel utförde Medeas roll snafvade hon och brände sin arm ganska illa i samma stund som en viss hertig, hvilken var känd som Jettatore tillropade henne ett förtjust bra va! och kastade en blomsterkrans in på scenen. Hon erfor sedermera alltid en häftig nervskakning då hon hörde hans namn nämnas. ST TTT TT rr