med; men snart lossnade hufvudet, och den odugliga knappnålen blef kastad på golfvet bredvid den afbrutna synålen. Här äro vi nu igen, sade synålen. Ja, nu ha vi ingenting att skryta öfver, suckade knappnålen. Olyckan har bragt oss till förnuft. Tyvärr är det nu försent, sade synålen vi äro just lika menniskor, som gräla om sina företräden tilldess de förlora dem, och aldrig lära sig inse att de äro bröder, förr än de ligga i smutsen tillsammans som vi!