liga vida öfverlägset. Man har nu i Frankrike på kejsarens befallning: gjort försök med detta slags krut och dervid funnit alla uppgifter om dess fördelar bekräftade. Den nya produkten innehåller alla det gamla krutets beståndsdelar, men aflägsnar dess öfverstödiga eller skadliga, i det att den till detsamma lägger ett alldeles nytt ämne. Ibland de fördelar det erbjuder framför de vanliga krutsorterna räknar man den att det kan sabricaras, förvaras. och transporteräs utan risk för explosion ända tills det genom en lätt och hastig operation göres lämpligt för användande. Dessutom smutsar det vida mindre gerären än annat krut. En annan fördel vid detsamma är att dess rök är af så ringa Specifik vigt, att den genast skingrar sig i luften, hvilket medför det gagnet att man i kasematter, vid sprängningar i grufvor eller tunnlar o. 8. v. ej behöfver besväras af densamma. Slutligen är detta krut — och detta är måhända det vigtigaste af allt — blott hälften så dyrt som det vanliga. Fransmiännen som, tack vare sentensen kejsardömet är freden, använda så betydligt af nämnde vara, beräkna att franska regeringen genom prisskilnaden emellan det gamla och det nyuppfunna krutet skall kunna inbespara flera millioner, francs om året. Fuyrgiftning genom mjölk. I La Valetta på Malta tilldrog sig d. 20 sistl. Januari att icke mindre än 20 personer, boende i tvenne af de större botellen, blefvo illa sjuka i symptomer som bevisade att de blifvit förgiftade. Som alla de hvilka på morgonen, förtitrt mjölk till frukost blefvo sjuka, medan å andra sidan de, som icke smakat dylik, ej blefvo angripna, låg det nära till hands att antaga det något skadligt ämne befunnit sig i mjölken. Vid efterhörande hos infödingarne på ön upplystes det att dylika förgiftningar genom getmjölk ej äro sällsynta. Det anses bland solket att detta fenomen beror derpå, att getterna äta en egendomlig växt tillhörande den naturliga familjen Euphorbiacete, hvilken de kalla tenhuta och som säges ha den egenskapen att, utan att skada getterna, göra mjölken giftig för menniskor. Guvernören på ön har befallt, att en undersökning skall verkställas, sör att om möjligt för framtiden förekomma de af detta fenomen härflytande faror. Femte delen af Humboldts-Kosmos, utgörande slutet af det storartade arbetet, har, nu. blifvit fullbordad. Af hans egen hand finnes i.de båda banden som bilda sista delen blott tre smärre afdelningar — inledningen. och tvenne smärre afhandlingar, af hvilka den ena berör, reaktionen af jordens inre mot ytan och den andra framställer bergarternas klassificering, åldersföljd, formationer och fyra olika bildningssätt. Allt det öfriga är författadt af andra, af Leipzigerprofessorn Bruhn (de astronomiska afhandlingarne) af engelsmannen Sabine (variationerna i den magnetiska klinationen) och isynnerhet af Berlinerprosessorn Buschmann. Den senare har upprättat ett verkligen storartadt register öfver hela Kosmos. Det upptager mer än tusen sidor ochunderlättar återfinnandet af hvarje vigtigare ställe i arbetet. Professor Buschmann var kanhända den ende, som kunde utföra ett arbete af denna art, ty näst Humboldt sjelf kände han päst af alla det stora arbetet. Intet blad har publicerats, heter det om honom i Hamb dts-ånledning; sdom icke både i handskrift och korrektur blifvit underlagdt prof. Ed. Buschmanns genomträngande blick. Af Humboldts egenhändiga uppsatser skola vi ej erhålla nägra slera. Kosmos har småningom uppstått i småbitar, af hvilka de flesta innan de lemnats till trycket undergått nya, fria bearbetningar, utan att grunda sig på något annat än stora gestaltlösa samlingar, tillkomna under ett arbelsamt lif. Det är derföre intet under, att bland alla de rika samlingar i de ämnen, som Kösmos afhandlar eller skulle,athandlat, icke ett enda blad blifvit så utarbetadt att det lämpar sig för att intaga i verket. . Likväl kan Kosmos, oaktadt Humboldt före slutet af sin lefnad blef hädankallad af döden, icke egentligen benämnas ofullbordad. Hvad dess store försattare ytterligare ville omorda, såsom kontinenternas form, hafvet, luften, plantor, fen och menniskor, är alltsammans redan förut behandladt i första deled. Hvad vi således komma att sakna derigenom att Humboldts öga lyektes, innan han drog det sista penndraget på sitt arbete, är blott den vidare utvecklingen at dessa themata, och derigonom uppstår ingen egentlig vetenskaplig lucka. Sålunda blir Kosmos i sin omfattande framställning af hela naturalltet ett fullständigt minnesmärke af hvad naturvetonskapen från äldsta tider och bland alla folk allt intill senaste tider skapat, ett minnesmärke, upprättadt af en bland dessa allt omfattande andar, som framträda högst en gång i hvarje. århundrade. Prinsen af Wales bröllop skall, såsom det nu blifvit definitivt asgjordt, icke ega rum i London, utan i Windsor. Qvickhetstid