OH 44 Ö114111 110 7790vV 471177 f— e—4 sta delen tillhörde de för revolutionära stämplingar komprometterades parti. Rekryterna blefvo tillsvidare insatta i citadellet i Warschau. Oaktadt den försigtighet man användt, hade hemligheten likväl blifvit röjd aftonen före rekryteringen, och en stor del unga män, hvilka hyste en viss fruktan för att äfven bli pressade, hade sått tillfälle att lemna staden, fastän barriererna voro starkt besatta med militär. Ett stort antal af de flyktande hade dragit sig till en skog vid Blonie i trakten af arschan, och trupper blefvo skickade efter dem. Det är antagligen med dem som fäktningarne stått. Dagen efter rekryteringen blef det Brihlska palatset i Warschau, som bebos af markis Wielopolski, regeringens ledare under storfurst Konstantins frånvaro, formligen belägradt af petitionerande, hvilka kommo, för att bönfalla om sina anförvandters frigifvande —, men ingen fiick företräde, och efter flere timmars fåtäng väntan åtskiljdes hopen lugnt. Upproret kom till utbrott, vill det synas, då man skred till rekrytering i provinserna, hvarmed man ville vänta, tills man fått se, huru den skulle aflöpa i hufvudstaden. Regeringen hade af denna anledning i en rundskrifvelse ålagt de kommunala myndigheterna, hvilka voro misstänkta dels för att spela under täcke med och dels för att ha låtit skrämma sig af omstörtningspartiet, att strängt iakttaga sina pligter, och man smickrade sig med att allting skulle gå bra. Såsom bekant bedrogs regeringen i detta sitt hopp af blodsnatten mellan d. 22 och 23:dje, som kom alldeles öfver henne. Till franska tidningen Patrie skrifves om den märkliga konskriptionen i Polen: Våra korrespondenter från Warschau af d. 16 och 17 januari lemna oss några närmare detaljer angående det sätt, hvarpå regeringen uttördes natten mellan d. 14:de och l5:de. Man vet redan att mått och steg blifvit vidtagna, för att ha tillräckligt med trupper till hands, i händelse man skulle göra motstånd. D. 14:de, kl. 11 på aftonen, besattes de öppna platserna och hufvudgatorna med militär. Gardesregementena, som nyligen kommit till Warschau, hafva fördelats i de olika qvarteren under polisens ledning; starka kavalleripatruller passerade samtidigt genom gatorna. Mot midnatt börjades utskrifningen. Polisagenter, hvardera åtföljda at fem eller sex soldater med påskrufvade bajonetter, gingo in i husen med på förhand uppsatta listor och började fängsla alla dem, hvilkas namn voro antecknade. Största delen träffades hemma och lät utan motstånd föra bort sig. tskilliga voro dock borta, vare sig at en tillfällighet, eller derföre att de hoppats kunna undandraga sig det öde, som väntade dem. Man började genast spana efter dem. Det säges att flera försök till motstånd gjorts i förstäderna; men att de blefvo lätt undertryckta. De olyckliga, som sålunda blifvit gripna fördes först till stadshuset, derpå fördelade man dem i kolonner om 20 å 25 man, band deras händer och förde dem under eskort till citadellet. De konskriberade — i Polen kallar man dem ej annat än de proskiberade — tycktes i allmänhet undergifna sitt öde; några uppstämde till och med under vägen patriotiska sånger. Men mödrarne, som beröfvades sina söner, gubbarne, som förlorade sitt enda stöd, hustrurna, som fråntogos sina män, utstötte på alla håll klagorop och snyftningar. Ett stort antal följde de utskrifna ända till citadellets portar. Det var en medlidande väckande scen. Kortligen, operationen utfördes utan någon allvarlig konflickt, utan något motstånd; men hvilket skådespel gifves icke sålunda åt Europa och den civiliserade verlden af en regering, som behöfver dylika medel, för att kunna utförä sina lagar och rekrytera sin arme! Proklamerar den icke dermed sjelt, att den herrskar i det land, der den vill hålla sig qvar, endast genom styrkans rätt. Ryssarne fruktade en rörelse, de trodde sig skola nödgas utkämpa en strid på Warschaus gator. Den 14:de på aftonen hade de (ryska) generaler, öfverstar och andra högre officerare, hvilka ha sina familjer i staden, i all tysthet fört dem till citadellet. Det är helt naturligt, att man med spänning öfverallt afvaktar nya underrättelser om revolutionens gång. Näst upproret i Polen utgör den förfärliga storm, som för några dagar sedan rasade öfver hela Europa, det allmänna samtalsämnet. Värst synes den dock ha farit fram i England, derifrån tidningarne äro uppfyllda med berättelser öfver de olyckor, stormen föröfvat. Skorstenarne blåste ned. samt sårade och gå