Article Image
ännu dyrare derigenom att ett oerhördt öfverflöd herrskade vid deras proviantering. Sålunda bortkastade en mängd soldater dagligen en del af de för rikligt tilltagna matportionerna. Man hade till en början uppbådat 75, 000 man, men efter det olyckliga slaget vid Bulls Run beviljades af kongressen 500,000 man och 500 millioner dollars. Hvad man icke kunde votera var dock krigserfarenhet och militärisk duglighet. Det sätt hvarpå den ofantliga styrkan uppsattes var dessutom det besynnerligaste och minst lämpliga. Befälet utnämndes helt och hållet i enlighet med politiska beräkningar. Advokater och läkare, köpmän och handtverkare uppsatte regementen på entreprenad och öfverlemnade dem till staten, dervid nästan alltid fordrande att, ehuru på intet sätt qvalificerade dertill, få befälet öfver den trupp de uppsatt. De hoppades nemligen att på detta sätt svinga sig upp till politisk makt och om möjligt vinna en plats i kongressen. För att samla folk begagnades alla möjliga medel, slutligen tillochmed annonser i tidningarne, hvarvid de ryktbara amerikanska puffarne icke saknades. Det var intet ovanligt att i bladen se annonser börjande: Ett regemente sökes o. s. v. Under det att sålunda befälet blott hade egennyttiga mål i sigte, förefanns hos manskapet ett stort, ett nästan obotligt fel: det insåg icke nödvändigheten af lydnad och disciplin. Sjelfva frivilligheten innebar egentliga orsaken dertill. Exercis och manövrer kan väl den srivillige under krigets lopp lära sig, men ej disciplin. De oerhörda mödorna i ett fältlif alstra först ånger öfver ett förhastadt beslut, att träda in i krigstjenst, så missnöje och klandersjuka och derifrån är ej steget långt till de svikna pligternas väg. Annat är deremot förhållanet med de kårer hvilka i vårt land under redslugnet bildat sig och som redan på förhand vänja sig vid krigets besvärligheter. Hvad särskildt beträffar kriget i Nordamerika har ett drag i nationalkarakteren verkat menligt på krigstukten inom unionsarmen. Den stora sjelftilliten hos yankees, hvilken i det medborgerliga lifvet är en förträfflig sak, har nemligen ännu mera försvagat den hos dylika trupper redan förut nog svaga disciplinen. Högsta befälet inom armåen hade den 75-årige general Scott, en skicklig officer, men underkastad Washington-auktoriteternas ledband. Det var alldeles mot sin vilja och med tårar i ögonen som den gamle generalen tvangs att gifva befallning om slaget vid Bulls Run, hvilket gick som det gick. Inom sydstaterna hade man långt före kriget rustat sig på helt annat sätt. Under förevändning att bereda sig på ett slafuppror hade man öfvat milisen så att den kunde jemföras med en stående här. Då kriget sedermera utbröt antogs tvungen konskription. Största delen af unionens officerare gingo öfver till södern, och de officerare som ytterligare voro af nöden tillsattes bland slafegarne, som, förmögna och vana vid att befalla, genast vunno lydnad af manskapet. I detta afseende låg sålunda fördelen på syrdstaternas sida. I materielt afseende åter voro nordstaterna öfverlägna, så mycket mera som då kriget utbröt sjöofficerarne som voro för sydstaterna, ledda af en chevaleresk känsla, till nordstaterna öfverlemnade de skepp de hade under sitt befäl. På dugligt generalbefäl är inom nordstaterna stor brist. General Mac Clellan har dock visat sig som en mer än vanligt begåfvad härförare. Men han har tvingats att i otid angripa fienden, ty folket har velat en seger. Följden deraf har naturligtvis blifvit nederlag. Vid ett tillfälle tvingades han att i Washington framlägga sina planer för fälttåget. De blefvo bekanta och med detsamma förderfvade. Man kan lätt inse att det under dylika förhållanden är svårt eller omöjligt äfven för den utmärktaste general att vinna några fördelar. Och några sådana ha icke heller vunnits. Man har blott marscherat fram och tillbaka och utgjutit strömmar af blod utan nytta. New-Orleans intagande är den enda positiva fördel som Nordstaterna vunnit. Såsom illustration till den amerikanska krigshistorien framställde talaren slaget vid Manassas Junction, fem mil från Washington. De konfedererade hade under general Beauregard framträngt till nämnde ställe. General Mae Dowell fick från Washington befallning 0o

27 januari 1863, sida 2

Thumbnail