Bref från Upsala. (Korrespondens till Göteborgs-Posten). Upsala d. 14 Jan. Det nya året har visat oss Upsalabor ett blidt, ja alltför blidt anlete. Det lilla snötäcke, som prydt marken, har försvunnit; isen har återgått till sin moder vattnet. Kort sagdt, intet spår af en nordisk vinter förspörjes. Sålunda har det nya året helsat oss med en viss grad af värme; vi ha dock ej med lika värme helsat det igen; ty till alla andra olägenheter, som detta års Vattuman, genom att allt för flitigt utösa sina håfvor, förskaffat oss, kunna vi ätven räkna ett väglag ovanligt dåligt för denna årstid. Detta är desto mer kännbart, som den så ytterst stora trafiken mellan Upsala och Stockholm derigenom betydligen försvårats. Behotvet af en direkt jernvägsförbindelse med hufvudstaden gör sig ock allt mer och mer gällande. Åtskilliga broschyrer författas här, för att utdelas bland riksstånden och allmänheten i akt och mening att bevisa, hvad som för hvarje opartisk ligger i klar dag: att en direkt Jernvägsförbindelse mellan Stock: holm och Upsala med det snaraste bör äväga bringas, emedan, alla andra fördelar oassedda denna bana troligtvis blir den enda i Sverige hvilken blott och bart genom persontrafik kom mer att löna sig. Att den redan förut stor: trafiken är i ständigt tilltagande bevisas blanc annat bäst derutaf, att då sommaren 1861 för