: IIvarjehanda. Ett romantiskt äfventyr är, som det heter i -Gerichts-Zeit., det ämne, hvarom samtalet i Potsdam för närvarande företrädesvis vänder sig, och väcker öfverallt det största uppseende. En derstädes bosatt högre post-embetsman gjorde sistlidne sommar med sin familj, till hvilken äfven räknades en giftasvuxen särdeles vacker dotter, en resa i nordliga Europa. I Danmark sammanträffade de med en ung, elegant och. som det ville synas, mycket rik man, med hvilken dc sormerade bekantskap och uppgjorde ressällskap. Han var efter hvad han sjelf sade, en son af en rik enka i Hamburg och chef för en aktad större Hamburger firma. Sedan ressällskapet med postembetsmannen och hans familj blifvit öfverenskommet, uppförde den unge mannen sig på ett så älskvå dt och aktningsvärdt sätt, att han, då han på äterresan till Ty i anhöll om den vackra dotterns hand, utan s erhöll hennes ja och föräldrarnes samtycke. Han bad nu enträget att familjen måtte följa med honom till Hamburg, på det att han måtte personligen kunna sa meddela modren den glada nyheten och erhålla hennes välsignelse till det förestående äktenskapet. Man ingick utan vidare härpå, ledsagade den unge mannen till Hamburg och körde med honom till ett af de största köpmanshotellen, hvilket hans moder, enligt hans utsago, skulle bebo. Då den unge köpmannen steg ut ur vagnen och såg upp till fönstren, blef han synbarligen förskräckt och sade att någon olycka måtte ha timat, emedan gardinerna voro nedsläppta. Han bad nu sina följeslagare vänta ett ögonblick, störtade in i huset och kom snart tillbaka med djupt hedröfvad min och med den sorgepost, att hans moder blifvit angripen af en svår nervfeber och att ingen tilläts gå in till henne. Den öfverenskomna presentationen af bruden och hennes fam 1j kunde iöljuktligen ej nu ega rum; man uppehöll sig derföre ej i IIamburg, utan reste straxt tillbaka till Potsdam. Kort derpå ankom äfven brudgummen dit. Han tog ini Einsiedler, arrangerade sig på ett med hans förmögenhetsvilkor öfverensstämmande sätt, gjorde visit hos sin fästmö och inbjöd henne och hennes familj till en liten sup å hotellet der han bodde. Han berätta.e att hans mor vore på bättringsvägen och hade gitvit sitt samtycke till giftermålet; kort sagdt, det rådde oblandad glädje och sällhet bland familjen, då brudgummen plötsligen försvann Ifrån hotellet. Han hade betalt sin räkning och gifvit sig af utan att taga afsked. Ingen menniska visste hvad anledningen var till denna besynnerliga flykt och under flera veckor sväsvade fästmön i den största oro och bekymmer. Då infann sig en dag en ar de högre polistjenstemännen i Potsdam hos postembetsmannen och förevisade honom ett fotografiporträtt i hvilket denne genast igenkände sin dotters tillämnade brudgum. Nu kommo följande upplysningar i dagen: den noble unge mannen var en högst farlig förbrytare, som i Braunschweig blifvet gripen på bar gerning då han var i begrepp att föröfva en stor stöld. Af de papper man vid anställd visitation hos honom påträffade visade det sig att han tillhörde ett förbrytareband som har sitt hufvudkontor i Paris och derifrån sänder sina medlemmar ut i verlden för att med list eller våld pungslå rika turister på deras egendom. Bland den häktades papper fanns ett bref, från Paris, i hvilket man underrättade honom om att en af Rothschilds agenter på en uppgifven dag skulle inträffa i Braunschweig med en större summa penningar. Detta belopp skulle han under alla omständigheter bemäktiga sig, och det var tilltölje at detta uppdrag han så plötsligt lörsvunnit från Potsdam. Han hade verkligen begitvit sig direkte till Braunschwelg, derstädes på ett af ae största hotellen inväntat den rotbschildske agenten och hade, beväpnad med en revolver och en dolk smugit sig in i det för hans räkning beställda rummet, hvarest han, i brist på bättre gömställe, krupit under sängen. Den resande var emellertid, såsom det en rothsch ldsk agent egnar och anstar, en försigtig man och företog straxt en grundlig visitation i rummet, vid hvilket tillsälle han äfven kom att lysa under sängen. Knappt hade han upptäckt den på lur liggande nye Fra Diavolo förr än han störtade ut ur rummet och tillaste dörren efter sig, hvarefter han uppväckte ett sådant allarm i hotellet att nödig hjelp snart hann anlända. Flera af husets folk int:ängde utan fruktan i den resandes rum, men det visade sig nu att röfvaren flytt ut genom ett af fönstren, men genom detta experiment hade han ej sluppit lyckligt ifrån affären, ty nere på gården låg den olycklige gymnastikern med afbrutna ben. Den arresterade iakttager en hårdnackad tystnad i fråga om sitt verkliga namn. Braunschweiger polisen har derfore kringsändt hans fotografi till de olika polisbyråerna i Tyskland o. s. v. och på detta vis har man med lätthet förvissat sig om att han är den från Potsdam echapperade fästmannen. — Någon anledning hvarföre han inledde bekantskapen mea postembetsmannen och hans familj har man ännu ej kunnat utröna, men det säkra är att familjen lyckönskar sig öfver att ha sluppit ifrån sin nyförvärfvade vän för så godt köp, ty utan tvifvel hade han någon nedrig plan i sinnet emot densamma.