oändeligt steg framåt vid jemförelsen med den gamla fyrdelningen. I hufvudstaden har det, enligt oss tillhandagången enskild underrättelse, i allmänhet gjort ett fördelaktigt intryck, och efter uppläsningen i bondeståndet af justitiestatsministern de Geers motivering, gåfvo sig lifliga och enhälliga bisallstecken tillkänna. Vi hänvisa i öfrigt till dagens telegram. Göteborgs Köpmansföretwing hade i förgår ordinarie sammanträde, vid hvilket bland annat föredrogs ett från Köpmanna-Föreningen i Stockholm ankommet cirkulär till sistnämnda förenings ledamöter, hvilket torde vara af intresse jemväl för handelskåren härstädes. Cirkuläret lyder sålunda: S. T. Då uti de i landsorterna anhängiga konkurser, anmärkning icke sällan framstalles derom, att den till grund för fordringsanspråket åberopade räkning, hvarken blifvit godkänd eller inom den i Kongl. Förordningen den 4 Maj 1855 stadgade tid, gäldenären bevisligen tillställd; har Styrelsen för Stockholms Köpmanna-Förening, i enlighet med Föreningens vid sammanträde denna dag uttalade önskan, velat, på sätt förut egt rum, erinra Föreningens ledamöter om nödvändigheten att få afsända kontokuranter godkända eller bevis om deras tillställande anskaffadt, helst åberopade förordning innehåller, att räkning å varor, utborgade till köpman, utan aftal om öppen kredit, eller till annan än köpman, skall gäldenären bevisligen tillställas senast inom 3 månader efter utgången af det år, hvarunder det utborgade i handelsboken inskrefs, derest ej annorlunda är uttryckligen aftaladt, saut att, om köpman försummar att räkning å utborgade varor gäldenären tillställa eller honom derföre hos rätten eller konungens befallningshafvande söka inom nämnda tid, handelsbok ieke tillkommer något vitsord för en sådan fordran; lärande en hvar af Föreningens ledamöter lätteligen inse de olägenheter, som kunna föranledas af uraktlåtenheten att iakttaga berörde föreskrifter. Stockholm d. 29 Dec. 1862 Styrelsen. Derjemte företeddes den från KöpmannaFöreningen i Stockholm inkomna årsberättelse öfver konkursärenden för 1862. Göteborgs Läkaresällskap firade i går å vanligt sätt sin femte högtidsdag. D:r kias Heyman, som under sednare delen af det förflutna året varit Sällskapets sekreterare, uppläste årsberättelsen för sistl. året, (hvilken vi framdeles skola reproducera). Derefter hölls af afgående ordföranden d:r A. G. von Betzen ett töredrag, som hade till sitt ämne: Läkarevetenskapen såsom allmänhetens lärarinna-. Talaren redogjorde för Hygienien eller helsoläran under alla de synpunkter, hvarur den kan betraktas, utan ingående i speciella detaljer. Vederbörlig vigt lades på helsolärans stora betydelse och de hugnande resultater, hvartill man redan kommit, i jemförelse med äldre tider, då man t. ex. under katholicismens mörker icke visste bättre råd mot härjande farsoter än religiösa processioner. Mycket återstod dock ännu att göra och det var framför allt på läkarne det berodde att bland allmänheten sprida kunskaper om de redan vunna resultaterna och föra den ännu nya vetenskapen framåt. Allmänhetens vetgirighet i allt hvad som rörer helsoläran, röjer sig för den praktiserande läkaren alltför tydligt deri, att så väl de sjuka sjeltva, som deras omgifning med lika stor ifver söka upplysning om orsakerna till sjukdomen, som om botemedlen för densamma. Till slut öfverlemnades ordförandeskapet åt den nyvalde ordföranden d:r C. A. L. Drakenberg, som å sin sida aflade sin och sällskapets tacksamhetsförbindelse till den atgående ordföranden. Sällskapet samlades dereiter till en festlig middag på börsen. Konsert. Efter en längre tids stiltje i extra musikaliska nöjen — om vi såsom ordinarie sådana betrakta tyska operasällskapets representationer — erbjudes i atton ett dylikt, i det af pianisten Aron Hultgren konsert då gifves i högre elementarläroverkets Solennitetssal, efter program som på annat ställe i dagens tidning återfinnes. Konsertgitvaren, elev af kongl. musikaliska akademien i Stockholm, är en ung talangfull musikus, hvilken genom konserters gifvande söker förskaffa sig medel att vid något konservatorium i utlandet utbilda sina lofvande anlag, hvarföre det torde vara ett skäl mera för vår musikaliska allmänhet att genom ett talrikt besök underlätta hans sträfvanden och på samma gång skänka honom, ett stadens barn, den uppmuntran, som för den framåtsträtvande konstnären är så välgörande, ja, nödvändig. Vi hafva förnummit att hr Hultgren låtit höra sig i flera familjkretsar härstädes, och dervid tillvunnit sig ilifligt bifall för sitt korrekta spel och konstnärliga föredrag. 6 66 EE TTT TTT TTT TORRA .(TLU :3JJlllllddddyo-ö ......