om någon tid följa efter. — Om de mexicanska stridskrafterna lemnar Times: korrespondent i Mexico under d. 16 nav. följande upplysningar: General Comonfo-t, som till allas förvånmg slutit sig till regeringen med 4,300 man, är utnämnd ull högste betälhafvare öfver hären midti landet. Den styrka, som står under honom, kan måhända anslås till 8 å 9,000 man, men är illa aflönad och provianterad, och ännu sämre beväpnad. Hans närvaro i hulvudstaden kan göra den nyttan, att hålla i tygeln de yttersta republikanerna, hvilka annars gerna vilja utplundra och mörda hvarje främmande. Men jag betviflar, att den kan krafugt beskydda en clique at män, som dömt sig sjelf genom sina missgerningar och hotas ar en fransk här om 50,000 man. Ortega larugozus efterträdare) har sammandragit alla sma uupper i och omkring Puebla; de skola vara 25,000 man starka, men jag tror, att 17,000 man skola komma sanningen närmare. Tillochmed denna stridsmakt, blomman af Mexicos arme, är mycket degorganiserad, och det högsta man af den kan vänta är, att den skall slåss bakom murarne. Staden Guadalaxara har förklarat sig för den franska interventionen, och Dublado har i spetsen för 2,000 man marscherat från Guadalaxuato för att kufva staden. Ett af de vigtigaste skälen till missnöjet i Tyskland är, såsom bekant, den sforeträdesratt, som aristokratien åtnjuter vid besättandet at alla högre poster, isynnerhet inom armeen. Den bayerska militärkalendern för 1863 lemnar i detta hänseende karakteristiska upplysumgar. Af de 2,333 ofssicerare, som tjenade mom Bayerns arme, tillhöra 804, således mera an tjerdedelen, adeln, och det är en naturlig sak, att denna sjerdedel nästan uteslutande njuter fördelen af de högre platserna. De todda otticerarne bestå ul sex kongl. prinsar, tre hertigar, hvilka äro beslågtade med den kongl. samiljen, 9 furstar af de mediatiserade nerrskare-tamiljerna, 95 gretvar, 329 baroner och 362 adelsman utan sarsklIld titel. Ärsberattelserna från Äunglands tulldepartement visa, att minskningen i utsforseln al vomullsmanutakturvaror varit vida betydligare 1 blekta och oblekta kattuner än i tryckta och kulörta. Under loppet at 1862 uttördes till slucet af nov. manad 0 15,389, 14 yards tryckta och kulörta bomullstyger till ett värde at 12,452,986 pund sterlmg. Under motsvarande ud är 1861 uppgick uvorseln ull 756,193,125 yards till ett varue al 13, 170,72 p. st., och 1860 under samma tid till 868,979,844 yards ull 15,212,315 p. st. Deremot uppgick uttorseln ar blekta och oblekta bomunistyger under 1862 års 11 torsta månader endust till J41,555,135 yards ull ett belopp at 14, 162,2 49 p. st. mot 1,591,891,087 yards ull ett värde al 20,245,955 p. st. 1861 och 1,604,326,094 yards till ett värde af 20,859,966 p. st är 1860. Antalet utvandrare har under sistlidit år stigit med omkring 10,000 mot är 1861. År l1öv2 algingo manes 232 fartyg med en dräg-l. ugnet ar 959,587 tons, med en besättning al 13,563 man, betordrande 3,045 passagerare å I:sta plats och 50,430 mellandäckspassagerare. Enligt officiela berättelser utgjordes den engelska örlogsilottan d. 1 jan. detta år at l,ul4 fartyg ar olika storlek, deribland 85 unieskepp trån 74 till 131 kanoner, 39 från 50 till 72 kanoner, 69 tregatter at ungetär samma drägugnet och hästkratter som Unieskeppen med 24 å 46 kanoner, 30 skrutkorvewer om 21 kanoner, örver 600 fregatter och andra fartyg med mindre än 20 kanoner, och 190 kanonvätar om 2 kanoner och 60 hästars kraft, torutom mörsarebåtar at jern och brå. År pansrade tartyg äro under byggning: 1 om 50 kanoner, 3 om 34, 2 om 32 och 1 om 22 kanoner, vidare 2 kupolskepp efter en nyare modell. De amerikanska sydstaternas bekanta kaparefartyg Alabamar ar iCke, såsom det päsrätts, ect jernpansradt fartyg, utan blott en al mycket starkt trä byggu korvett, hvilken är inredd till att föra 1v kanoner, nemligen en 100 pundig rettlad kanon, en 68 pundig och åtta 52 pundiga kanonar, till hvilka komma ytterligare 2 vandbara mörsare. Lå sartyget atgick irän Liverpoul till Azorerna, kommenderades det at en engelsk kapten och hade en besättning af 93 man, ull största delen uthenta engelska örlogsmatroser, hvilka alla, sedan kapten Semmes otvertagit belälet, örvergingo i sydstaternas wonst. Dessas regering ersatter manskapet värdet för alla de sartyg, som Alabamaförstör. Trenne segelfartyg, som ständigt hållas i Englands vatten, förse -Alabamamed stenkol trän gruworna i Wules. NewYork den 27 dec.: Man har upptäckt oerhörda bedrågerier vid regeringsleveranserna. — Kesviuuon har fattats, att unionstorlaumingen ullåter negrerna förvärtva Big borgarerad 1 Forenta Staterna. Senare P