vd DTTCALD UIICMU II0OLOIH IIGIU 11I4411—1 4444 SVv känna honom. Etter vanlig bibeltolkning måsw det företalla en, som om påfven här komnut ut på en hal is. Sedan nemligen Jakob bedt engeln välsigna honom, tilltalade denne honom elter bibeln med följande minnesvärda ord: Du skall icke mera heta Jakob, utan Israel; förty du hafver med Gud och menniskor kämpat, och hafver fått öfverhanden. Vi anse detta för ett ganska godt omen för Itahen. Det skall hädanetter komma till att heta: eDu skall icke mera heta Piemont, utan Italien; torty du hatver med den andliga och verldsliga makten kämpat, och hatver iått öfverhanden. luru i all verlden kunde det väl falla pålven in, att begagna ett så olyckligt citat: ullagger bladet. 1 Itulien har stamningen höjt sig på ett förvånande sätt med amedumng ar konung Victor Emanuels nyärstal, och det förtrvenue mimisceren inguver inverkar äfven för sim del på den stammng ar glad förtröstan om halfons konsolidering, hvarät hvarje italienare jublande nanguver sig. Lamarmora har afstått från den civila myndigueten i Neapel, for att uteslutande egna sg äv den umttara och en gäng sor alla 1 grund utrota bandithoparne. I Turm ville man gerna ha Kicasvli Wi Neapel; men då Lamarmora gjort ull ett uttryetugt vilkor, att han endast ville emottaga ordre irän Turin, blel plarsen for obetydlig för en man af Ricasolis anseende. Markis dAfflito har nu ernållit denna befattmng. Inrikesmmistern Peruzzi uppmanar i ett cirkular prerekterna att påskynda bildandet ai 220 batasjoner at det mobila nationalgardet, och begar, att berättelse derom mä msandus fore den 20 jan, emedan vid denna tid de forberedande stegen ull uppnäende ar det alsedda ändamålec mäste Vara tagna. D. 4 jan. egde i Neapel en reaktionär demonstrauon rum. Femton personer blervo haktaue, deribland flera prester och en bourbonsk öfverste, som bar på sig papper, al hvilka tramgick, det en reaktionär summansvarjning bIlMaös. Korande tronföljden i Grekland läses 1 Englands osticiela udnmg London Gazettefor d. 7 d:s foljande: EIHO:t har ölversemnat ull grekiska regeringen ett memorandum, 1 hvilket 10rklaras, att om den provisoriska regermgen uppryller sina lomen om uppravthällandet af en iredsälskande Konsukuuonel monarki och valjer en konung, uvars val Icke kan ogillas, skall drottning Victoria ullkannaguva tor Jomerna sin onskan, att förena dem med Gresland, och, om Jonierna derull samtycka, Soka utverkua Stormakternas birall. InlI0rIImgen skall deremot icke ske, nall ou revoiuuon utbryter eller en konung valjes, som ar nugad for angrepp på Turkiet. Drortamgen vantar valet ar en rurste som är tolerana 1 UoSSaKer, tredsälskande och den konsutuuonela regormgssormen ullgifven. Man tyckes ej gerna vilja uppgifva konung Fernando i Portugal såsom lwuplgt suJet ue throne. Aunmstone berattar La france, att konungens ar Belgien kaomettscner ernallv uppurag att atresa ull Lissabon och sormå konungen (ad nominem) mottaga den grekiska tnronen. Denna resa skall ultochmed ha blitvit beslutad 1 samräd med lord Palmerston. Greklands gesandt i Wien, baron Sina, har anlandt ull Auncnen och halt Hera sammankomster med konung Otto. Det sages, att han trån Muncnen skul begifva sig ulrekte tll Paris. 1 en muncnenerrorrespoudens betecknas det såsom sannolikt, ätt ouron Smas resa ull Paris svär 1 l0rbindeslse med EIImALs at Uldenburg kandidatur ull den grekiska Wonen; ty bemalbe prins har samudigt Varv 1 Munchen, och det ar, såsom bekant, drotuning Amalles käraste tanke, att så haltbrodren un sin gemåls eltertradare. TkTrankrikes såval otticiela som officiösa press sysselsutter sig mycket med trägan om, nuru Freussen skul svälla sig i atscende på der torstag om delegerade vid förbundsdagen, som InUHVI ar Wurzourgarne och Österrike och hviuken utgång denna sorbundsdags-tvist skall laga. DOCK antaga de, såsom ätven andra, ati mun ej skall benotva trukta nägra exurcma eventuallteter:, ty, säga de, när man betanker, huru den tyska poliuken vanligen idkas, så kan man visserligen vänta sig länga och lifliga diskussioner I rörbundstörsamlingen, kanske alven en narug polemik 1 pressen, men ätven vara försäkrad Om, att en redakuonstorm sluthigen tormedlas, hvilken älven denna gäng läter allt blllva vid det gamla, utan att grundhgt tortorna något at de båda partierna. For ouigt år torslaget ännu alldeies icke försakraue om majoriwec; man räknar på 8 roster Ior och 8 emot detsamma. Den Sjudonde rosten holjer sig ännu 1 tystnad, och uu star det laktiskL sålunda, att lursten at Iuppe-SCHQumburg, orveruwvudet for en stat al nerde ordmugel, men alven en at de storsta egendomsegarne 1 Boumen, kommer att guva uCslagec 1 denna fråga som häller sinnena 1 spanning. Under det de franska regermgstidningarne farttarande forsäkra, att underrättelserna