ÅAUHDSCGOM. Fran Utlandet. Ännu alltjemt står Amerika först på dagordningen, i trots af förvecklingarne i östern, i trots af grälet mellan Österrike och Preussen, i trots af Mexico, kortligen, i trots af allt, och den stigande nöden hos alla de arbetare öfver hela Europa. som haft med bomull att göra, bidrager naturligen till att hålla uppmärksamheten å händelserna derborta vid lit, isynnerhet som detta olyckliga krig utöfvar ett förlamande inflytande på handelslitvet och affärsverksamheten, samt derigenom verkar på nästan alla håll De ifrån New-York senast ingångna underrättelserna förmäla nu, att den ministeriela krisen är slut och att allt återvänder i sitt fordna skick. Statsoch finansministrarne, Seward och Chase, hafva nemligen, på presidentens begäran, återtagit sina portföljer; och det talas ej heller längre om att general Halleck eller mr Stanton skola afträda, fastän oviljan emot isynnerhet den förre är föreoch man öppet gör honom den skarpa stor bråelsen, att mycket ha bidragit till general Burnsides olycka vid Fredericksburg, derföre att han glömt skicka de pontonbryggsredskaper, som reqvirerats. Krisen anses ha blifvit ordnad derigenom att general Burnside åtagit sig hela ansvaret för nederlaget, hvilket ansvar man annars velat pålägga general Halleck. Burnside har derjemte lugnat regeringen med den försäkringen, att han icke anser sina trupper demoraliserade at nederlaget, mot hvilken åsigt general Sumner deremot opponerat sig. För att i sin mån bidraga till att åter höja stämningen bland trupperna, har Lincoln tackat Potomacarmeen och komplimenterar trupperna, försäkrande att försöket att drifva sydtrupperna ur deras positioner icke var nägot misstag eller sel utan en ren slump (genom hvilken Lincoln slumpat bort unionen ?). Ingen rörelse at vigt hade ännu julafton, sedan slaget, egt rum på någondera sidan om Rappahannock ; men sydtrupperna fortfara alltjemt att stärka sin front. Den i går pr telegraf omnämnda notisen, att den sydvestra unionsarmåen är farligt hotad, afser sannolikt general Grants arme, som lär vara i en kritisk belägenhet och sväfva i fara att få förbindelsen med sin operationsbasis afskuren. Times korrespondent i New-York lemnar följande skildring at ställningen i Nordstaterna — den är måhända hållen i väl bjerta färger, men hvilar dock antagligen på sannings grund: Det hittills inträffade är likväl icke det förnämsta ämnet för den allmänna nedslagenneten. Värtningen af frivilliga för armeen har upphört. honskriptionen kan icke sättas i kraft. Mer än 100, 000 man ha deserterat sedan den siste juni. Officerarne, hvilka blifvit utnämnda till största delen af politiska och ej af materiela skäl, äro odugliga, och inge ej sitt folk förtroende. Tjenstetiden har upphört för många regementen. De för nio månader värfvade frivilliga hafva tjenat i sex månader, och vilja ej taga ny tjenst. Folket har icke tått sin sold och är högeligen missbelåtet. Overksamheten i vinterqvarteren skall i hög grad decimera lederna genom de sjukdomar, som säkerligen skola utbryta i lägret, hvar helst man än må uppslå detta. Soldaterna förlora modet såväl som folket och skola snart komma till den slutsatsen, att segern aldrig skall belöna deras ansträngningar. Sedan de blifvit decimerade vid Frederiksburg, fråga de hvarandra, hvarföre de skulle riskera en ny sådan strid, utan hopp att derigenom vinna något. Fem af de fartyg, som bestämts af regeringen att föra general Banks trupper till deras bestämmelseort, äro ruttna, alldeles odugliga, och hatva till följe at vädret lupit in i Filadelfia och andra hamnar, der de utdömts såsom odugliga för vidare tjenst. Då general Banks uppnår sin destinationsort, skall nan troligen hatva ett otillräckligt antal folk. tillfölje ar detta skamliga hinder för utförandet af hans planer, och han skull på sin höjd kun