Fredericksburg: Tidigt på morgonen d. 13 dec. under tät dimma framryckte general Reynolds, som förde befälet öfver nordarmeåns venstra flygel till Fredericksburg och angrep sydtruppernas infanteri. Sydtrupperna besvarade genast elden, i det de läto sitt grofva artilleri spela. Tvenne timmar derefter försvann dimman och två divisioner infanteri angrepo sydtruppernas bakom staden belägna positioner. Nordtrupperna ledo någon förlust. Sedan de erhållit förstärkningar, angrepo de åter fienden, men blefvo ånyo kastade tillbaka härefter fortfor en liflig eld å båda sidor ända till nattens inbrott. Det lyckades den på venstra flygeln kommenderande nordgeneralen Franklin, att tränga sydtrupperna tillbaka en engelsk wil. De senare angrepo honom härefter, men blefvo dock slagna tillbaka med en förlust af 400 fångar. Nordtrupperna lägrade sig öfver natten på slagfältet. Sydtrupperna, kastade ända till kl. 8 på aftonen bomber in i Fredericksburg. General Longstreet kommenderade sydtruppernas venstra flygel och innehade de förnämsta befästningarne. Generalerna Hill och Edmonds stodo midtemot general Franklin; Edmonds högra flygel stödde sig mot Rappahannock. Den 14:de egde icke någon slagtning rum. Sydtrupperna voro sysselsatta med att utvidga sina förskansningar och stärka sin ställning. Nordarmeens döda framför sydtruppernas front lågo qvar der de fallit. Man antager att 40,000 man nordtrupper deltogo i slagtningen d. 13:de. Äfven i vestern går det lifligt till. I nordvestra hörnet af Arkansas, vid Fayetteville, egde sålunda en slugtning rum för några veckor sedan. Nordgeneralen Blunt som, med 5 å 6,000 man fattat potition sydvest om denna plats och bibehållit den i flere drabbningar, angreps af en fientlig styrka om 25,000 man, hvilken sökte tränga sig emellan honom och den till hans förstärkning anryckande divisionen Herron. Han gjorde i flere timmar ett lyckligt motstånd, men skulle till slut nödgats duka under för öfvermakten, om ej general Herron inträffat i rätt tid och angripit fienden i ryggen. Nu slogs man ända till nattens inbrott och sydtrupperna blefvo så illa tilltygade att de drogo sig tillbaka under nattens skydd. För kriget till sjös skrida Nordens förberedelser raskare framåt. De 9 efter mönstret af Monitor byggda fartygen hafva samtlige lupit af stapeln och ett par äro redan. i tjenst, äfven de öfriga nya pansarfartygen äro snart färdiga. Sydkaparen Alabama har emellertid åter låtit höra af sig. Han har neml. uppbringat och förstört en valfiskfarare och ett skepp från Ostindien, lastadt med salpeter. Det är nu ett ovedersägligt faktum, att Frankrike intager emot Italien en nästan fientlig hållning, eller åtminstone söker att visa detta sin harm ärer den sjelfständigare politik, dess nya regering inslagit. Den omständigheten, att Frankrike samtidigt drifver af alla krafter på påfven, att skyndsamligen utföra on del reformer i finansernas förvaltning samt polisens och militärens organisation (hvilka reformer påfven säges redan ha beslutat); förtjenar särskildt uppmärksammas, emedan vi deraf möjligen kunna draga någon slutsats i afseende på Frankrikes besynnerliga hållning il den italienska frågan. Det är nemligen en sanning, att inom Frankrike oppositionen tilltagit alltmera och att man isynnerhet blifvit utledsen vid den italienska, frågan som endast kostar penningar, utan att landet derför erhåller annan vedergällning än smälek. För att nu vid lagstiftande kårens stundande öppnande kunna beröfva denna opposition sin gadd (hvilken nu kunde bli mycket besvärligare, som regeringen skall nödsakas anstränga sina krafter till försvar af politiken i mexicanska frågan), vill man göra Italiens enhetssak opopulär, och till motsats framhålla hurusom påfven gått Frankrikes önskningar till mötes på reformernas väg, hvaremot Italien sjelft tvärtom förhåller sig kallt och tillbakavisar Frankrikes nya försoningsförsök mellan den heliga stolen och Italien, till tack för allt hvad Frankrike sål uppoffrande gjort för detta sista land. Allt detta är godt och väl, och skall säkerligen tillvinna regeringen kammarens facila majoritet; men en annan fråga blir det, om den stora franska allmänheten skall anse päfvens små skenreformer (ty det äro de, så länge sjelfva den usla prestregeringen består i sitt nuvarande skick) uppväga den fjortonåriga franska occupationen i Rom, som kostat Frankrike så ofantliga summer. I sanning, Frankrike spelar en mera än futtig småfnaskig roll, då det så uppoffrar den stora italienska ideen för bibehållandet afen eländig hierarki. — Italien deremot framstår i ett klart sken genom sina ansträngningar att gifva sig kraft och säkerhet. Isynnerhet harmliga att se äro Frankrikes försök att stänga Italien ute från penningmarknaden och omöjliggöra dess af nödvändigheten föreskrifna låneoperationer. Hr RAhUH7iIA ÖOs.oa hakrnud aftar dat ka arlioa