kunde begagnats, d. v. 8. 12 kunde tecknats som nu 10. Man tänke sig vidare att 12 gånger 12 utgjorde den tredje storheten och att 12 sådana storheter utgjorde den fjerde 0. 8. v. Sålunda genomfördt skulle detta system medföra alla decimalsystemets fördelar ntan att vara behäftadt med dess fel. — Våra förfäder hade väl äfven utan tvifvel tänkt sig förhållandet så, ty annars skulle väl 11 och 12 hetat etton och tutton. Det har varit blandningen af qvadratoch decimalsystemet som beredt seger åt det sednare, om det ock lemnar en ständig påminnelse om femte hjulet under vagnen. Ett beskedligt samhälle. Från Engelholm berättas i Öresundsposten följande besynnerliga tilldragelser: Ar 1847 dog i Engelholm en gammal jungfru vid namn Kubb som i flera år tjenat i Helsingör hos den dervarande postmästaren Mazar De la Garde. Efter hennes död fanns ett testamente, hvari hon skänkte alla sina tillhörigheter till nämnde hedersman, som äfven hedrade hennes begrafning med sin närvaro. Denne ville då icke emottaga arfvet, uppgående till 1178 rdr, utan skänkte detsamma till staden med föreskrift att räntan deraf skulle årligen utdelas bland 4 fattiga borgareenkor derstädes. Någon redovisning härför såväl som för andra staden tillhörande kassor har aldrig försports och aldrig har iman hört att några borgareenkor härutaf erhållit någonting. År 1857 väckte några borgare frågan om redovisning för nämnde summa, men borgmästaren Glimstedt nekade härtill; de gingo då laglig tillväga för att få honom att redovisa och det gick allaj rätterna igenom tills det kom till högsta domstolen, hvarest de sedan blifvit liggande utan att någon på 4 år har hört derom. På detta sätt har det varit omöjligt att så hr Glimstedt till att redovisa några af stadens medel, som han har om händer. — För Bränvinsmedlen, hvilka nu böra uppgå till 26,000 riksdaler, beslöts för 5 år sedan att ett nytt fattighus skulle byggas, hvilket skulle vara färdigt 1860; men — det ar ännu icke påbörjadt. Ny börsbyggnad i Hull. Man har föreslagit att uppföra en ny börs i Hull i England. Köpmännen i denna stad ha nyligen haft ett möte och dervid beslutat att ett bolag skulle anses konstitueradt, så snart en summa af 5000 pund aterl. blifvit samlad. Den summa som redan är tecknad uppgår till 2,000 pund sterl. Elektriskt sortepiano. I slottet i Compiegne ha nyligen försök blifvit anställda med ett piano som spelas på afstånd genom elektriska strömmar. Vid anställda försök spelades åtskilliga stycken på ett piano i ena ändan af slottet och ett annat piano i andra ändan af byggnaden återgaf fullkomligt samma musikstycken. Uppfinnaren påstår sig på detta sätt kunna spela tvenne pianos på en gång af hvilka det ena kan befinna sig i Paris det andra i Petersburg. Dervid förutsättes naturligtvis att de dertill erforderliga ledningstrådarne äro fullkomligt isolerade. Lamartine berättas ha sålt manuskriptet till sitt nya arbete Memories d oåtre tombe för en summa af 200,000 fr. Hvilken förläggarefirma det är som inlåtit sig på denna stora men helt vist mycket lönande affär, uppgifves icke. En tilltänkt revolution. I parisertidningen ÅLe Temps meddelar en af Frankrikes skickligaste ingeniörer, hr Aristide Dumont, en plan, hvilken skall framkalla en hel revolution, och dertlll en i alla affärsförhällanden mycket lycklig revolution. Frågan vänder sig blott om att göra bruket af den elektriska telegrafen mera allmänt, och hr Dumont utvecklar på följande sätt sin ide: Vi föreslå att organisera den elektriska telegrafen i hela Paris så, att förbindelsen underlättas mellan innevånarne i denna stora hufvudstad, hvarigenom de skulle vinna en dyrbar tid. Hvarje hus skall hafva sin egen elektriska telegraf, hvars begagnande står öppet för alla dem som bebo detsamma. Alla dessa telegrafer skola samlas genom en tråd, hvilken anbringas så, att förbindelsen är möjlig i hvarje riktning och under de mest olika kombinationer, utan att ens den obetydligaste förvirring kan uppstå Denna kombination af trådarne är vår hemlighet, och redan för några år sedan underrättade vi Vetenskapsakademien i Paris om vår uppfinning. På det sätt kunna tvenne hus hvar som helst ögonblickligen och direkte sättas i förbindelse med hvarandra, utan tillhjelp af någon mellanstation, De utgifter, som äro nödiga för en telegrafisk apparat, för den särskilda tråden, till betalning af personalen på de olika stationerna, för räntor och amortisering af anläggningskapitalet skola för hvarje enskildt hus icke öfverstiga — 60 francs om året. I Paris finnas omkring 60,000 hus, af hvilka hvartdera i medeltal bebos uf 30 personer. 60 fres pr år för hvarje hus utgöra således blott ett årlig utgift af 2 fres om året,