Seuare Post. Italiens nye premierminister Farini tyckes ha börjat sin sak på rätta sättet, genom att tillsvidare förhålla sig alldeles passiv; ty nu är det endast Rom, som Frankrike har att göra med, och det påfliga hofvet har redan fornummit följderna af denna tte-å-tete, emedan det mot sin vilja redan fått lägga sig ombord med de länge bebädade reformerna. Franska regeringen skall neml. hafva förklarat, att nu väckta sorsok till ordaingens åstadkommande är det aldra sista, hvarpå hon vill inlåta sig, och att de franska trupperna oförtofvadt skulle bli återkallade, om den hel. fadren ej ville göra något för sina undersåter. Intöras deremot reformerna, skall Frankrike låta sina trupper qvarblifva i Rom, tills man hunnit bedöma verkningen deraf på folkstämningen; och är denna god, sluta bofolkningarne sig åter till regeringen, vill Frankrike genom: en traktat, i hvilken de katolska makterna deltaga, garantera pälvestolen dess nuvarande besittningar på det vilkor, att den obetingadt afstår från dem. som förlorades 1859. Visa reformerna sig deremot otillräckliga, hvilket väl är troligt, och blir den verldsliga makten sålunda detinitivt fälld at befolkningen; skall Frankrike draga trupperna tillbaka till Civita Vechia, samt läta de regerande och de regerade sinsemellan ordna saken, medan det vakar öfver den hel. faderns och kyrkofurstarnes personliga säkerhet. Så lyder den sista versionen på den eventuela lösningen at romerska frågan — och den är ej utan betydelse, Parlamentet är ajourneradt tills i medio januari. — Kicasoli hat vägrat mottaga valet till medlem af det utskott, som skall under: söka röfveriväsendets ställning i Syditalien. Frankrikes lagstiftande kamrar äro genom kejserhgt dekret inkallade till d. 12 januari, Kejsaren skall gilva stor cour nyårsdagen; man väntar några yttranden af oraklet. Flera franska kommuner i Dappedalen hafva petitionerat hos kejsaren af Frankrike mot traktaten med Schweiz. I Amerika omtalas avt Söderns ledare i Washington forklarat sig vilja underkasta sig, om nordregeringen vill gifva allman amnesu och återupprätta torhållandena, sådana de voro före upproret, Vidare heter det, avt de främmande gesandterna i Washington förklarat, att om presidenten vägrar utfarda amnesuen, då ekall hela Europa förklara sig för Södern, Sydstaterna sägas derjemte hatva för afsigt, att 1 händelse at en återförening föreslå I kongressen, att den nordliga och den sydliga statskulden konsölideras, att fransmännen skola utvisas från Mexico och Mexico anslutas. Linien 36930 skall derpå förklaras tor den permanenta gränsen mellan de olafverindkande och ej slategande staterna. — Ryktet låter fast otroligt, men ar värdt att antoras.