ling. Garibaldis son Menotti, som är egare till detta märkvärdiga föremål, hvilket beröfvar alla kuriositetssamlare deras sömn, har naturligtvis ej inlätit sig på handeln, men har deremot, säges det, till tröst förärat hertigen en fotografi af kulan. Voltaires hjerta m. m. Arfvingarne till en markis de Villette i Frankrike, angående hvars qvarlåtenskap förts en långvarig process, hafva förärat sin lycklige advokat en gåfva at 50,000 francs och ett stort akrin, i hvilket finnes Voltaires hjerta jemte ere ej offentliggjorda papper som tillhört densamme och hvilka enligt författarens vilja skulle utgifvas först 100 år efter hans dod. I måndags åtta dagar sedan (d. 8:de d:s) oppnades skrinet; man sann deri utom hjertat on krans, en lifgördel och åtskilliga andra saker, hvilka begagnats vid en apotheo-. De enda papper man fann voro iustoppade i en skrifportfolj; de bestå af brefkuverter, hvilka gömts som autografer, och af verser, som vexlats mellan Voltaire och Fredrik den store. Man är hugad att öfverlåta hjertat åt franske akademien. En gammal kråka. I närheten af Amiens i Frankrike sköts nyligen en kråka, hvilken hade en liten förgyld silfverdosa hängande vid en fin kedja om halsen. I den lilla dosan, som hade form af en bok, fann man en i olja indränkt papperslapp, hvarpå sotdo följande ord: ,Wagram är mitt namn, ty jag är född d. 6 Juli 1809; tre år har man hållit mig i bur; derefter gaf man mig friheten i Dauai 1812. Operan Hvita Frun uppfördes i förra veckan för tusende gångeu i Paris. Frusna fönsterrutor. Vi känna alla de vackra fantastiska former i hvilka den då fönsterrutorna i våra boningsrum fastfrypande fuktigheten bildar sig. Tills dato har ej vetenskapen förmått förklara hvilka orsaker som föranleda dessa fönsterisens pittereska sildningar, men man förmodar att kristaller bilda sig utefter för blotta ögat osynliga risbor eller springor i glaset. Emellertid har pn fransk vetenskapsman M. Pascalis under oela sistl. år studerat dessa isformationer och hommit till det resultat att de antaga inalles ku hufvudformer, allteftersom de blifvit bilsjade vid olika köldgrad eller i rum, som begagnas till olika ändamål. Ett annat resultat, till hvilket hr Pascalis under sina undersökningar älven kommit, är det att man kan imitera dessa isblommor, ehuru i ett mindre förgängligt material. Med hr Pascalis metod kan man sålunda på glas framställa de mest smakfulla och pittoreska kristallformationer, hvilka utgöra en verklig prydnad på samma gång som de, utan att hindra de inom fönstren varandes utsigt, alldeles förtaga möjligheten att utifrån se in i ett rum. Metoden för frambringande af dessa kristallblommor är helt enkel. Man upplöser svafvelsyrad magnesia i tjock dricka eller i vatten uppblandadt med litet dextrin, och utbreder derefter med en liten svamp ett tunut lager af vätskan på glasrutan. I samma mån som vattnet torkar, bilda sig kristallrosorna, hvilka sitta så väl fast, att man ej ens kan skrapa bort dem med nageln. Vill man sedermera borttaga dem, behöfver man blott uttvåtta dem med en fuktig svamp. Genom att uppblanda magnesiasaltet med någon färgad fernissa kan man åt kristallerna gifva hvilken färg man behagar. Använder man i stället för magnesia något salt som polariserar ljusstrålarne, t. ex. svafvelsyrad qvinin, och sedan betraktar rutan genom ett prisma, hållet i en viss gifven vinkel mot densamma, skimra kristallrosorna i de mest underbara och vexlande färgskiftningar, hvilka tillochmed vida öfvertraffa kaleidoskopets. Pättaoomånocs. ach Daliceakar