ä—A 4440. RA tr vid den omstjelpta båten till dess hjelp hann ankomma från Sörvik. När han fordes i land syntes han nästan vara död, men blef, efter en omsorgsfull behandling, snart återställd. De förändrade posterna. Härom skrisves i Venersborgs udmng: Flera af rikets städer hafva, dels på enskild väg, dels genom kongl. postverkets försorg fått snabba kommunikationsanstalter med någon jernvägsstation. Vi äro ännu i saknad af denna förmån. Månne ej diligensfarten häremellan och Göteborg både öfver Lilla Edet och Kongelf, kunde saklöst försvinna och post öfver Lilla Edet en eller högst två gånger i veckan på det vanliga sättet endast gå, såvida posterna till dessa platser ej på lämpligare sätt kunde ordnas? — Öfver Alingsås borde man kunna resa till Göteborg med snälltåget bastigare och ungefär för lika pris som man gör nu öfver ofvannämnde platser; ty både Lilla Edetsoch Kongells-vägarne äro ovanligt backiga och sanddjupa, och färjorne hindra ofta passagen vid sistnämnde ställe. Till Alingsås ar vägen deremot så föga backig, att om lättare diligenser inrättades, två eller tre skjutslag lätt kunde åtaga sig skjutsa desamma både fram och tillbaka, hvarigenom större förtjenst erbjöde sig åt de skjutsande, kanske också billigare pris för diligensegaren, denne må nu blifva postverket eller enskildt bolag. Om man sålunda finge daglig diligensfart denna väg, skulle man derigenom få en hastigare, högst efterlängtad kommunikation med nästan hela riket, att icke tala om utlandet. — Öfver Lagmansholm, Herrljunga eller Foglavik skulle det gå ännu fortare, då diligensen kunde afgå från Wenersborg om middagen och vara åter följande morgon, medförande bref, färska tidningar och resande trån både Stockholm, Göteborg och alla med jernvägen i förbindelse stående orter. Om denna diligenslinea möttes af sådana från Uddevalla och Åmål, komme den otvifvelaktigt att blifva mycket freqventerad och följaktligen så lönande, att enskidlt bolag gerna kunde våga aftären, ifall postverket ej snart vidtager kraftiga åtgärder i denna väg. — Vi hatva ofvanför nämnt att vägen härifrån will Alingsås är föga backig och då de få som finnas, exempelvis Rånnumslid, lätteligen kunde borttagas eller kringgås, till hvilket arbetes utförande man med skäl borde kunna påräkna arslag af de medel rikets ständer vid hvärje riksdag anslå till vägförbättringar, så skulle härigenom icke allenast denna sak vinna, utan äfven den öfriga trafiken hit till staden underlättas. I Svenska akademien har såsom vi förut nämnt med sitt andra pris belönat fyra inlemnade täflingsskrifter. Författaren till en af dessa skritter benämnd Herjulf med valspråket: Sveas fordna dar, o fädrens gudaminnen m. m. lärer, enligt hvad Upsalaposten upplyser, vara en ung student af Sodermanlands och Nerikes nation vid namn A. H. Ölander. En roman ur verkligheten. Under denna rubrik meddelade vi nyligen, ester en korrespondont till en landsortstidning, en upprörande tilldragelse, som egt rum inom en borgerlig familj i hufvudstcaden. Under skenhelighetens larv hade en ung man förstått att skaffa sig inträde i en familj, och ehuru gift hade han lyckats förföra den unga dottren, som, för att dölja -följderna af sitt felsteg, flydde från hemmet till förförarens bostad, der hon, öfverväldigad af plågor och samvetsqval, uppgaf andan, hvarefter den hjertlöse skurken lät föra hennes lik hem till de intet anande föräldrarne. Modren blef nära vansinnig af förtviflan och har sedan dess alltjemt varit grubblande, tills hon tisdagen i förra veckan slutade sitt lif med ett sjeltmord. Mannen, trädgårdsmästaren Österberg, hade uppdragit åt en äldre qvinna att hatva tillsyn ötver hans sinnessjuka hustru och aldrig lemna denna ur sigte. Hustru Österberg hade dock vetat att smyga sig in i ett inre ram j och då vakterskan några få ögonblick derefter gick in för att se till henne, fann hon henne med afskuren halsåder kämpande med döden, Den olycklige mannen, i hvars hem en usling blott för tillfredsställandet af sina djuriska passioner spridt så mycket elände, skall vara alldeles otröstlig och gå omkring i sitt tomma hem vridande sina händer at försvijilan Färfgraran hvars namn an Stagk