De Det andliga lifvet måste frambryta i många olika skiftningar, och det förhåller sig med den religiösa känslan som med den estetiska, att dess betydelse just ligger i dess mångfalld. Man bör derföre ej söka att binda någon vid sin egen tro, och en kult kan lika litet vara allmän som en estetisk eller tillochmed vetenskaplig skolas kan vara det. En kyrka må således ettdera formuleras så allmän, att den gifver rum för alla öfvertygelser eller ock bör den bredvid eller inom sig lemna rum åt olika tänkande. Det är nemligen en lag som alltid bör gälla, en lag som ej förkättrar, som ler mot mångfalden i åsigter, som omfattar alla lika, och det är Kärleken. Härmed atslutade talaren det intressanta och väl tankta föredraget, hvilket med uppmärksamhet åhördes af en ganska talrik församling. Ångbäåtsfarten, som i år ovanligt länge bedritvits, börjar nu att nästan afsluta. Det tyckes ej heller vara forudigt då vid nu hafva ett ganska godt slädtöre. Någon 13 hindrar dock ej ännu densamma. De flesta ångbåtar, hvilka gå på inrikes linierna hafva redan lagt upp, och den sista oss veterliga resan på denna led är ångf. Byelfvens i dag till Trollhättan, der fartyget kommer att öfvervintra i dervarande docka. — Forbindelsen med Stockholm, yttre vägen, har hittills fortfarande underhållits af ångfartygen Svea och Dana, af hvilka det förra i går afgått och det senarei dag afgår på sin sista tur till bemälde ort. Svea lär omkring d. 17 d:s, så vidt naturhinder ej möta, komma att återvända hit, tor att bär upplägga. — Med utlandet underhålles annu torbindelsen med ångt. Orion, hvilket, ehuru ett par dagar väntadt, ej ännu hitkommit. — Ängf. Marstrand är ihärdigt med sina resor häremellan och Uddevalla, och mellan Göteborg och England är kommunikationen nu nästan tätare än på sommaren, alldenstund bristen på f:aktdispombla segelfartyg här lemnar ett godt fält för export af jern, tråvaror och hafre. — ä —— — F— SCOU — — Tanga-heden. Vi omtalade för någon tid sedan att fråga uppstått att använda denna hed, belägen invid: Wårgårda jevnvägsstation, till skjutbana och exercisplats för Kongl. Göta artilleri-regemente, emedan den plats till samma ändamål, som regementet hittills innehaft på Dösebacka, är för otillräcklig både till exercis och isynnerhet för skjutöfningar i enlighet med nuvarande fordringar. Tängaheden, hvilken har sin sträckning i öster och vester, eller i samma riktning som intillvarande jernvägen, ehuru på så ullräckligt afstånd från denna senare att någon fara för jernvägstågen vid målskjutningarne icke kan ifrågakomma, består af en hög och temligen plan sandmo, till någon del genomskuren af en dråg vid vestra ändan. 1 anseende till den sandiga och magra jordmånens beskaffenhet, finnes å denna hed ingen annan växtlighet än några glest stående små martallar och likaså småväxta enbuskar, så att någon annan nytta af denna mark icke kan erhållas än ett ringa och magert bete der marken är sidländt. Till odling är densamma således otjenlig och likaså till skogssådd. Man hade derföre skälig anledning till den sormodan, att regementet skulle kunna förvärfva sig rätt, att under någon kortare tid af året här utföra sina öfningar emot en billig afgäld, isynnerket som hvarje inkomst af en i öfrigt så onyttig mark som den ifrågavarande måste för egarne vara en ren vinst, utom den fördel som skulle tillskyndas orten genom en lifligare afsattning af landtmannaprodukter och munfsörråd under mötestiden. Den egentliga delen af heden är belägen inom Algustorp socken, men för att vinna tillräckligt utmål för skjutbanan måste i öster användas ingående kilar af heden, tillhörande hemmansegare i Landa och Brottensby socknar, äfvensom jemväl någon del af hedens vestra ända, som ingår i Sköfde socken; Med hemmansegarne af dessa i de skiljda socknarne liggande mindre delarne har man kommit öfverens, och desse hafva ock för sina andelar lemnat regementet skriftliga försäkringar att få begagna platsen under en längre tid, emot en högst billig årlig ersättning 1 spanmål. Beträffande hemmansegarne uti Algustorp socken, så for drade dessa för sina, andelar af heden, som skulle komma att utgöra den egentliga kampementsplatsen, 12 tunnor råg årligen efter markegång, att fördelas mellan egarne af heden efter innehafvande andelar deraf; och ehuru denna begäran, med afseende å mar kens värdelöshet såsom fruktbärande jord, ansågs vara mer än tillräcklig, isynnerhet som drågorna, hvilka egde något värde såsom betesmark, voro från begagnandet fritagna, ingick regementet på anbudet, och man skre till skriftlig uppgörelse om affären för en längre tidsföljd. Emot all förmodan strandad, dock uppgörelsen om heden inom Algustor; socken då kontraktet var färdigt och framla des till underskrift, hufvudsakligen derföre at en af åboerne ångrade sig och förklarade sig — 1 -— I mo FA — —