rätt vid hvartdera universitetet, med 9.000 rår årlisen; 2:0 Om 2,000 rår ärl. till stipendier åt docenter Jjuridik vid universiteten. Förra motionen bordagd; den senare rem, till statsutskottet. Frih. v. Schulzenheim: 1:o att en komite må nedsättas för utarbetande af lagförslag om vattenrätten ; 2:o att Sala silfvergrufva åter inlöses af Kronan. Den senare bordlagd. Presteståndet. Statsutskotteta memorialer n:o 4 och 5 biföllos. D:r Runstens motion om befrielse för prester att för sina boställen deltaga i kyrkobyggnad remittrades till lagutskottet, fastän motionären föreslogs ätertaga motionen. : kn del nya motioner väcktes, hvaribland må nämnes: D:r Lindgren: om årlig pension af 1.500 rdr till aflidne justitieombudsmannen Torells enka. D:r Björkman: om de till komminm strars och kapellpredikanters afloning anslagna hemmans och lägenheters befrielse från ränta och kronotionde. Professor Carlson: om anhållan, att K. M:t täcktes låta utarbeta en lag, som bestämmer konstnärens eganderatt till sina verk och inom behöriga gränser gitver skydd mot efterbildningar af dessa, foretagna utan hans eller hans rättinnehafvares Litall. Kyrkoh. Otterström: 1:0 att staten återtager den 3 k. folkskoleafgitten, 2:o att folkskolelärarnes lön bestämmes till minst 400 rdr rmt utom busrum och vedbrand; 3:o att staten lemnar ett understöd för hvalje vederburligen organiserad folkskola med examinerad lärare at oo rdr arhgen; 4:0 att detta understod upptores på 8:de hutvudtiteln att under na sta stalsregiering utgå med 900,009 rdr riv. D:r Rundgren: om ändring 1 förvrdn. om kommunalstyrelse på landet, i syftning att for i mantal satt jordbruksfastigvet hvarje tyrk bör beräknas till 10 öre, men for hvarje anuat beskattningsforemäl vill 20 ore. Borgarestandet. S atsutskottets memorial n:o 4 bifölls. Hr Sommelii motion om tforändiinsar i skolstadgan toranledde en långvarig och IIHIS (diskusston, ueri alla vitsodade behotvet at den toreslagna tuarändringen, genom hvilken larjungarnes nu uedtyngande arbete skulle bli på lamplig sätt minssadt. Motionären hade tor ändamålet toreslagit nedsattardel af en komite, som skulle atarbeta en ny skolstadga på de at ständerna medgitna grunder. Hr Carien invände haremot, att man, med ertarenhet at de ringa resultater af toregaende komiteers arbeten for denna sak, borde direkte hos IK. M:t begära utarvetandet af en ny lag. Hr Iljerta trodde, att den undfallenhet för presteståndet, som ecclesiastikdepartememtet på senare tider visat i hänsyn till skolfrågan. gjorde det af vigt, att genom ett komiteforslag bereda en motvigt mot prestinflytandet. Många talare ansågo läsetimmarnes antal bora inskrankas ännu mera än motionären föreslagit (11 å 12 timmar), så att de bestämdes till 6 å 7 timmar pr. dag för barn och 8 å 9 för ynglingar. Hr Blanche ansag öfveransträngningen ofta härflyta af lärarnes benägenhet att skaffa lärjungarne höga betyg. Dr Beronius åter ansåg den komma sig af katekesutanläsningen, hvilken vore ytterst fordertlig, emedan lärjungarnes sattningsgafva ej kan följa med, utan alltsammans blir en mekanisk minnesofning. Motionärens förslag, att stadga högre afgilter för rika och mera bemedlade pers ners barn rönte motstånd af flere talare. I atseende på latinläsningen hade hr Sommelius föreslagit, att den skulle framflyttas till 6:te klassen, der den lärda och den reala linien först skulle skiljas, hvilket forslag understöddes af flere talare. Ur Lallerstedt försvarade latinläsningen, hvarvid br Blanche anmärkte, att det vore mycket nyttigt och bra, om man kunde lära allting — talaren för sin del skulle ingenting ha emot att känna tungusiska, som han hört skall vara ett mycket vackert språk — men man måste taga i betraktande, att tiden icke medpaive att lära allt; att man derföre måste göra ett val, och ait det vore vida nödvandigare att lära sig de lervande språken än de doda, enär man ju måste umgås med de letvande. icke med döda. — Åtskilliga yuranden innefattade lorslag om amendementer ull motionen, såsom hr Ståles, att den blifvande komiten ätven borde algifva slag om qvinnou pfostrans ordnande, hr Ljungbergs, att i sammanhang med denna sak måtte tagas i ofvervågande det akad miska examensväsendets reorsanisation, hr Lallerstedts önskan om öfverstyrelse tor skolväsendet, hr Blanches, att man ej skulle förbise den i motionen icke vidrörda frägan om militärofningar i skolorna. Hr Lovens momon om utvidgad rättighet till jordafsöndring understöddes aft flera talare, såsom brr Ödmansson, Muren, Carlen och Ekman. Vilkvret för att få en besuten och välbergad befolkning vore just att hvar och en hade en, om ock aldrig så liten jordlapp, en om ock aldrig så hten stuga, som han kunde kalla för sin. Detta vore isynnerhet vigtigt i granskapet af städerne, der en så stor del at befolkningen nör till den arbetande klassen. Remitterades till lagutskottet. Hr Ljungbergs motion om tillsättandet af en generalinspektör för elementarläroverken ansågs at hrr Widell, S. Trägårdh och Alander opraktisk. Hr Ljungberg hade väl tvekat mellan att föresiå en öfverstyrelse eller en inspektör. Rihets ständer hade vid föregående riksdagen sjelf begärt anställandet at sådana iuspektioner. För ofrigt hade tal. mera tänkt sig honom som reformatör än inspektör. Såsom det nu är, händer det ofta att eforus och öfriga som otver läroverket ha inseende sakna den nodiga pedagogiska bildningen, Hr Carlens motion om rättighet för domare att, då så nodigt protvas, skilja formyndare från des uppdrag såsom sådan, understöddes at hri Cygnaeus och Kistner samt af hr Dahm, som helst önskade att myndligs medel måtte placeras i bankerna. Hr Ditzingers motion om anslag åt instrutörer för exercis i skolorna understöddes varmt af hr Blarche. Hr Ridderstad trodde att denna befattning skulle kunna öfvertagas at gymnastikläraren. Hr Beronii motion i afsende på skjutsskyldighetens öfverflyttande till alla Falu stads innevånare