Göteborg d. 24 November 1862. Teater. I går afton uppfördes återigen och för fjerde gången, någonting ovanligt i vår stad, Jolins drama , Smädeskrifvaren, som vanligt till publikens belåtenhet. Till styckets stora framgång härstädes tro vi oss äfven kunna med skäl anse ha bidragit dess mindre vanligt vårdade återgifvande uti flera af de framstående rollerna. Särskildt är det för oss ett verkligt nöje, att få framhålla fru Lindroths ypperliga och tilldragande spel under de senare representationerna, hvilket äfven tillvunnit henne varmt om än icke högljudt bifall af den dramatiska konstens sanna vänner. Uti den längre redogörelse för ,,Smäde skrifvaren, som vi för några dagar sedan meddelade, sökte vi opartiskt vch sansadt påpeka oegentligheter och svaga punkter i detta drama, efter det vi förut generelt yttrat oss om dess framstående plats bland senare tiders originala foster inom Sveriges dramatik. Man bar funnit vårt längre referat for ensidigt och förkättrande mot författaren. Vi skulle härpå blott behöfva genmäla, att styckets förtjeoster redan rättvisats af allmänheten, men antöra såsom bundsförvandt några rader ur Leopolds berömda kritik öfver Gylleoborgepiska dikt , Tåget öfver Stora Bälu, hvilkas sanning svårligen någon skall vilja bestrida: ,Det är falskt, att en granskning är ett bevis af sidvördnad. Man har först påfunnit denna beskyllning, sedan berömmaren alltid måste ljuga. Om grauskningen är sann och grundlig, är den ett tecken af högaktning, ett offer af den fria beundran, som kännaren frambär för skaparen af hans nöjen. Det är ännu falskare att en kriticerad skald är en medelmåttig skald; det är blott medelmåttan, som icke kan granskas; hon kan blott beles, eller, om hon är af börd, hemligen föraktas.. I afton gifves, till förmån för den förtjenstfulle skådespelaren hr Österberg, för andra gången skådespelet Beuvenuto Cellim. Vi taga oss friheten fästa allmänhetens särskilda uppmärksamhet vid denna hr Österbergs benefice. Föreläsningarne i museum. Intendenten Malms tredje föreläsning 1 lördags (kl. 1—2 e. m.) omfattade foglarne. Dervid redogjorde talaren för den olika bildningen al foglarnes näbb, fötter, vingar m. m. hos de särskilda slägtena eller arterna, afpassade efter sogelns vistelseort och lefnadssatt, hvarjemte en mängd intressanta taflor ur foglarnes lif upprullades. Det särdeles underhållande och lärorika föredraget åhördes af en talrik samling. — Nästa föreläsning, eom kommer att omfatta amflibierna, hälles nästk. Lördag kl. 1—2 e. m. Snön bar ytterligare betydligt ökat sig. Under senare dygnen har sådan fallit hvarje alton, och i går snöade det smått nästan he la dagen. Det nya föret profvades äfven flitigi. Den nya kommunalförfattningen som från och med nadtkommavde års burjan skal bär tillämpas, föreskvitver bland annav att va. stadsfullmäktige skall i December månan tällas på allmän rådstuga. En sådan kom r enligt uttärdad kungorelse att hållas Fre en den ö:te i nasua månad. Atlt val at mäktige icke då forekommer, är alldeles 1 ordning, emedan detta vigtiga mål vå behöfver en dag för sig. Ön-kngi hade emellertid vart att preliminärfrågan om fullmäk tiges antal, hvars atgörande icke torde fordra mycken tid, hade forekommit redan d. 5 Dec. Den nya kommunalstadgan föreskritver nem ligen att stadens på allmän rädstuga röstbe rtugade innevånare bestämma stadstullmak tiges antal inom uppställda gränser, hyuka för vår stad, hvars tolkmängd ligger emellav 20 och 40 tusen, lemnar frihet att utse min-t 41 och högst 50 stadstullmäkuge. Man skulle visserligen kunna tycka, av denna fråga kunde atgöras vid samma tillialle då valet toretages; men då det är stadgadt, att val, när någon sådant äskar, skall -ke med slutna sedlar, och det måste anses tor gifvet, aw atmin-tone en och annan avser deta valsätt vara det enda riktiga, är det ytterst angeläget att vederborande röstegande kunna hemma tärdigskrifva sma listor, hvilket icke låter sig göra utav att antalet af stad-fullmaktige är förut be etämdt. Under sådana forbållanden eyneman knappast kunna undgå att for valet at stadsfullmäktige hålla två skilda sammantråden, Prof. Molins bältespännare, Plat