utväg. För sin del ansåg friherren behofvet visserligen stort, men dock tidpunkten icke nu vara inne au göra en sådan krattanstrangning som hr Örakel önskat; ty frågan om i hvad riktuing och på hvad sätt medlen skulle med verkligt gagu användas, vore ännu allviör mycket svatvande. Dertor ansåg trih. d. att för närvarande ej större ullokning i uppottringarne for sjölörsvaret borde ifrägakomma, än den K. M:t askat. I prestestandet bar doktor Rundgren vid remissen at den kongl. propositionen om aktenskap mellan kristua och mosalska trosbekannare, gifvit luft at en trängsinnad och otordragsam upptatimug, som man minst borde vanta från ett ståud, som gor anspråk på av foretradesvis representera icke blott upplysmugen utan atven den kristliga kärleken. Det tannus likval flera ledamoter i presteständet som instämde med hr Rundgren uti av torklara detta för regermgen hedrande torslag såsom — okristligt-. Det hogvördiga standet tann även ansvarsbestämmelserna i det nya strafflagstorslaget, tor handel på sondagen alltför milda, medan deremot 1 borgarslandet man ganska allmänt ansåg såväl den nämnda, som åtskilliga andra straffbestammelser väl urakoniska. 1 bondeståndet har i dag torslaget om skjutsskyl digherens skiljande irån Jordbruket blifvit förnyad och hela ståndet anmalde sig vilja genom motionens undertecknande biträda densamma. De ytterligare motioner, hvilka väcktes, voro: Hos Ridderskapet och adeln at grelve C. H. Anckarsvärd om en tullstandig ombildning at landtmateristaten genom indelning 1 laudunäterier etter länen, ullsattande at en landtmäteridirektör tör hvarje landunäteri, hvilken sjeli ej skulle få handlägga nagon torrattning, men vara förste toredragaude hos kgs betude, kontrollera landtmåtarnes forrättningar m. m.; och I sammanhang dermed om förändring i gällande lautmäteritaxa samt af vissa IY i skiltesstadgan. Inom presteståndet: at doktor Nordlander om ett anslag at 39, 100 rdr vill högre elementarläroverket i Umea; at doktor Almqvist att hvarje pastor med eller utan församlingens medgitvande måtte berätligas att oppna kyrkorna för sadana kyrkligt sinnade lekmän, som visat sig vga torsamlingens tortroende och det kunskapsmatt, som ar nödvändigt för all kuuna förklara och förkunna Guds ord; af dir Björling om ett reservationsanslag al 36,000 rdr, svaldt till konungens disposition, att utgå med 12,000 rdr årligen tor betordrande at presterbg bildning; at biskop Millen att de lärare, som harva prebendepastorater, men hvilka ej ingått på nya laroverksstaten, måtte tå rävighet att erhalla atsked på samma vilkor som öfriga larare vid elem.ntarläroverken oc av utgifterna uppföras på 8:de huvudtiteln. Inom borgarestandet: af hr Reustrom om frigifning at räntan; br Cyngus att inteckning i fastighet må i riksbanken tå belanas till högre värde än taxeringsvärdet; br Loven att rikets ständer må tillåta kapten Cronetrand att tillgodonjuta den ät houom at K. Mit föreslagna pension, stor 1,8v0 rdr, sran 1863 ars början; br Staal om upphörande i vissa tall al underställandet af underdouistols utslag under högre rätt, samt om forhojning af vitet tor försummad imställelse infor domstol. Inom bondeståndet: at Sven Nilsson från Kristianstads län angående förändring af nu gällande sforordning om lösoreköp, samt om ändring i förordulngen angående tillsyn och förvaltning at omyndigs egendom; at C. J. Svensen från Kalmar län angående förändring at vilkoren för anläggandet ai qvarnar; af Pehr Eriksson fr. Gefleborgslän om hela skyddsafgistens auslaende will folkskolorna, samt om torandring i vilkoren for branvinstillverkning; af Smedberg fr. Elfsborgs lan om den forändring i nya forordningen om kommunalstyrelse på landet, att all skatt till kommunen måtte beräknas efter taxeringsvärdet och ej, såsom nu är tastäldt, etter hemmantal; af Per Nilsson från Kristianstads län om brefportots nedsättande till 10 öre; af Daniel Danielsson trån Jönköpings län om statsanslag för sänkning at Surken m. fl. sjöar; af Johannes Åndersson fr. samma län om ändring af 18 kap. 20 I skiftesstadgan; at Odelberg tr. Westmanlands län om ändring i sättet för kungörelsers uppläsande i kyrkan (föranledde en lång diskussion), at Jonas Andersson fr. Östergötland om skjutshållningsskyldighetens skiljande från jordbruket och öfvertagande af staten.