på pariserkongressen och senare åtföljde honom till England, medgifver villigt, att en beklaglig indiskretion begåtts genom de nämnda brefvens offentliggörande, men hvad deras innehåll angår, förklarar han, att man ej det ringaste kan tvifla på deras sanning-enlighet. Hans onkels samtal och bref omhandlade på den tiden uteslutande de forhoppningar som han gjort sig om Italiens befrielse, och allt hvad han skref och yttrade öfverensstämde noggrannt med det ban i sitt bref till Ratazzi sagt om lord Clarendons yttranden. Cavour anförde dessutom samma ord flere år derester, då det ej längre bade något praktiskt intresse, hvilken åxigt lord Clarendon hyste. Aynard di Cavour sörklarar det derföre höjdt öfver hvarje tvifvel, att lord Clarendon måtte ha missminnt sig, och han tillägger, att det ej är första gången sådant händt honom; ty på pariserkongressen försvårade han Donaufurstendömenas förening, men några månader derefter hade han redan glömt det, och motsatte sig som utrikesminister föreningen. Den af prins Napoleons sekreterare, hr Hubaine, i Paris utgilna broschyr bär titeln: -Don af franska diplomatien dömda päfliga regeringen. Innehållet utgöres af de aktstycken öfver påfvens verldsliga välde, som franska statsmän afgifvit under de sista 200 åren. — Pays är den onda tidning i Paris, som djerfts intaga utdrag ur broschyren. Senare Post. Englands utrikesminister har tillbakavisat Frankrikes förslag till mäkling i Amerika, emedan det vore antagligt, att Nordamerika å sin sida skulle tillbakavisa en bemedling, och uttalar den förhoppning, att en gynnsam förändring snart skall inträda uti allmänna meningen i Amerika. Englands fruktan för sina kolonier i Vestindien bindrar således åter detsamma från att vilja göra något steg till befordran at fredens återställande. Englands förklaring synes jomväl visa, att det bygger på valstriden mellan republikaner och demokrater i Amerika, för den allmänna meningens omstämmande. Få nu se, om ej Frankrike och Ryssland sjelfva vilja råda till förvoning. Guvernören i den del af Nord-Carolina, som är umionen tillgifven, har föreslagit en sammankomst med Soderne guvernör i NordCarolina. Öfverläggningsämnet är obekant. Nordtrupperna hafva besatt Leesburg och Charlestown i Virginien. — Nordgeneralen Butler har med 7,000 man landstigit vid Pensacola. Ett republikanskt meeting i New-York bar uttalat sig för krigets fortsättande och gillar Lincolns proklamation om slalbefrielsen. Potomacarmeen fortsätter sitt framryckande i Virginien. Från Mexico skrifves, att fransmännen befästat alla vägar till Orizaba, hvilken plats de skola begagna såsom basis för sina operationer. I Grekland råder det största lugn, och förhoppningarne om dess bibehållande äro nu större, sedan den ende fruktade partichefen och räkenmakaren Grivas plötsligt aflidit. En analys at franske utikesministern Drouyn de Lhuyes eirkulär till kabinettet 1 Turin föreligger ou 1 La France. Deri utvecklas, hvartöre Frankrike icke kunnat inlåva sig på någon diskussion om itahenska kabinettets cirkulär, hvari det hette, att det ej längre kunde bli tal om en öfverenskommelse med påtven och att steg dersore måste tagas att öfverlemna Rom åt Italien. Hade Frankrike gått in på en sådan grundval för förhandlingarne, skulle det brutit med sina traditioner till Italien, ty Frankrikes politik har beständigt afsett att beskydda Rom och betrygga päfvens oberoende. Vidare prisas den energi, hvarmod turinerkabinettet uppträdt mot Garibaldi, men tillägges, aw det beror på en villfarelse, då man tror, att Frankrike vill belöna italienska regeringen, genom att draga sina trupper bort från Rom. Frankrike har aldrig gifvit Italien något hopp om, att det för dess skull vill uppoffra påfven Italien. landels-underrättelser.