Article Image
Göteborgs Orkester. Till Red. af Göteborgs-Posten. Måndagens N:o at Handelsoch djotarts-Tmdn. upptager under rubrik Ole Bull ett reterat otver denne konstnärs 2:ne sednare uppträdanden a Nya Tealern, deri bland annat forekommer den anmarkningeu, att orkesterackompagnemeutet vid dessa tillfallen varit mindre väl vardadt, påtagligen en följd ar tor sa repetioner, hvilket 1jorhallanden naturligtvis maste besvärande inverka på ätven den skickligaste exekutör; — alvensom att referenren vid ett 10regaende ullfalle funnit sig toranledd att påpeka nodvandigbeten at ullrackliga repetitioner med orkestern, och uu med ledsnad ser sig nodsakad attänyo framställa samma eriuran. — Ins. gillar tullkomligt att nodiga repeumoner bora sorega musikaliska prestationer; men anser relerenteus anmarkurng vid torstuamnde ulltallen opakallad, ua den nuvaraude orkesteru under Sin mifske antorares fedniug vid alla de ulltallen den upptradt ad galagt bade skicklighet och ett i allo vardadt ackompagnement, hvarigenom uer atven gjort sig torqeut ar och ullvuumt sig allmaut bifall; — och om suledes skal for den nu pjorda aumarkingen skulle kunua uppletas, torde dessa mmdre ullråknas orkesterns osormaga eller vårdslöshet, an det kända tornaflandet, huru svårv det ar, alven med bästa vilja, att kunna ackompagnera den UHragavarande koustnären, Jemte den omstandigheten, av kapellmästaren ar sjukuom var hindrad au då antora orkestern. Var nu orkesterackompagnemeutet så htet vardadt att det besvärande mast Iuverka på den skicklige exekutoren, så är deua at veklaga, men i så fall stod det ju den store konstnaren opbet av utsäga siu mening och av. al orkestern torura ullräckug repetution, hvilket nog icke hade vägrats. UÅtråfande den vid ett foreg. tilltälie ioranledde papekningen, torde eriuras att det dj var orkesterns tel om repeuuonerna da voro otillrackuga, emedan konserigitvaren da ej önskade mer än en rebetison, ehuru Ulllalle gafs tor flera sådana. Uttorandet al de orkesternummer hvilka namnue gang dirigerades at orkesterns kapellmästare var varuadt och iult uliiredsställande; och traslar således bapekmugen endast de öfriga mustkuumren med orkesterackompaguement, uti hviuka visserligen roydes ett mindre vardadt utlorande, men hvariore man unndre bor ullrakna orkestern skulden än fast mera duigeuten, hvilken vid detta Ullialle alluor tydligt visade sig ega mmdre routine och säkerhet som antorareDetta torhallande torde atven påkalla, att då orkestern vid konserter anlltas, den icke borde tå biträda med mindre den antores at dess egen kabelmästare, såvida denne icke al sjukdom ar torumdrad att dirigera.

14 november 1862, sida 3

Thumbnail