A — nast kasserade vexelvis af de särskilda parterna, ungefär som vid valet af en jury. England stryker förmodligen ett par, Ryssland stryker ett par andra, Frankrike stryker måhända resten. Så kommer en ny uppsättning, för att undergå enahanda öde. Allt detta sätter emellertid lit i spelet, det blir intriger och demonstrationer och interventioner, (alltid med strängt upprätthållande af icke-interventionsprincipen så-om principl) åter af detta blir det småningom litet brytning mellan eljest högst vänskapsfulla magter, af brytningen tilläfventyrs litet krig, af kriget flere krig, till slut ändtligen denna allmänna s. k. konflagration, på hvilken Europa gått och väntat så temligen länge törgäfves. Det är alldeles påtagligt, att derhän kan det gå! Europa är fullt af ämnen till någonting rent rasande och befängdt; der löpa fina svafveltrådar mellan de flesta länder och så fort det blott riktigt fattar eld på ett ställe, vet iugen förut hur vidt och bredt explosionen kan komma att sträcka sig. Revolutionen i Athen ser för det obeväpnade ögat ut, som den låge temligen långt borta från oss andra; beväpna ert oga och ni skall finna, att det dock på sätt och vis ligger oss mycket närmare, än ni anat! Historien om de små orsakerna med stora stohder är lärorik, historien om de aflägsna följderna än lärorikare. Det kan omöjligt bestridas, att hade icke den sicilianska revolutionen utbrutit just kort före högstsalig kung Christian d. 8:des frånfälle i Danmark, skulle icke H. Exc. Hall varit i tillfälle att fjorton år senare såsom premierminister i den danska konseljen, (i stället för docent i den juridiska fakulteten,) på ett värdigt sätt tillbakavisa en närgången depesch af lord Joha Russell. Det lärer vara lika obestridligt, att hade icke en viss Göteborgsk ung dam miss C. en vacker dag ärse alla de millioner, som ryktet snart talade. om ända ner till Skåne, (och denna gång talade ryktet pur sanning) skulle en viss Napoleon, Louis, näppeligen några år derefter sutit som kejsare på, Frankrikes tron. Bevis: Miss C. hade 1,006 beundrare. Bland de 1,000 en viss skånsk grefve B. Miss C. reser till England. Beundraren grefve B. reser efter. Miss C. vållar de 999 grefliga beundrarne stor dirappolintment förmedelst att räcka sin hand åt just den 1000:de, som icke var grefve. Grefve B. är nu emellertid en gång i London och finner stället passande för en längre sejour. Under sejouren gör han bekantskap med en viss mr Bonaparte, Louis, och blir hans vän. Sejourens lugn afbrytes genom 1848 års händelser. Hr Bonaparte, Louis, får en ide; han vill resa till Paris, men har sina skäl att icke komma under eget namn, han måste se sig om efter ett främmande pass, han adresserar sig till sin bästa vän grefve B. Gretve B. har ej sitt eget pass i ordning, men skaffar en annans. Mr Bonaparte reser till Frankrike, — resten ir bekant. Då Mentschikoff uppträdde i Konstantinopel i sin bekanta bruna surtut, hvem skulle nafva förutsagt, att en svensk skräddare för omaket skulle så Bomarsund i present? och dock veta vi alla, att det ena var en långväga följd af det andra. Lika litet kan någon menniska i dag veta förut hvad möjligen skulle kunna inträffa äfven för vårt jerran fädernesland såsom soljd af att herr laimis i Athen esterträdt H. M. kung Otto. ) änkligt är det alldeles icke, att denna hänlelse tillochmed kunde bidraga till att det congl. reformförslaget verkligen blir hviande, något, som efter våra egendomliga venska förhållanden ju är det aldra första rilkoret för att det skall komma att gå. Hvad inflytando den grekiska rovolutio