svarare eldsvadorna härstades, blI1V1IL al Dtänuförsäkringsverket för byggnader å landet tillerkänd en belöningsmedalj i silfver och 50 rdr kontant samt af försäkringsbolaget Skandia en medalj och 5 dukater. Dessa belöningar öfverlemnades i går å landskansliet till Johansson, i närvaro af hans husbonde, å länsstyrelseus vägnar af landssekreteraren assessor Westin, som dervid tolkade belöningens värde och betydelse. Skolläraremöte. (Meddeladt). I Kongsbacka holl ortens skolläraretörening Bitt hustsammanträde sistl. lördag. Föreningen, soml: af-er folkbildningen, har isynnerhet den nmu-li ske skolläraren J. A. Zachrisson att tacka för sin tillvaro och sammanhällning. Denna förening inbjuder will ledamotskap hvarochen, som älskar ofvanuppgitua ändamäl. Till detta möte voro många prester särskildt inbjudne; blott ex kom utillstädes, hvilken af foremugen invaldes till dess hedersledamot, något hvarom han icke syates vilja vara ensam, hvarsore äfven åtskilliga andra pastorer, eburu frånvarande, föreslogos samma hedersbevisning, som ock genom bostyrelsens försorg skulle dem erbjudas. Som ett skäl, hvarlöre ortens prester icke infunnit sig, anfördes, att de på lördagar äro hindrade. Föreningen beslöt dertöre, att hadanefter hålla sina möten på onsdag. Här ansåg man detta skal till frånvaro så talande, att det icke ens väckte förundran, att pastorn i Kongsbacka icke var tillstädes. Vid ett annat skolläraremote, som hölls i somras på annan ort hkaledes på lördag, var af särskildt anledning en pastor inbjuden. Han kom icke, och har derföre blisvit offentligen klandrad, ehuru han hade 7 mil att färdas. Många frågor af vigt förekommo. Bland dessa torde likväl ingen vara mera förtjent af uppmärksamhet än derna: huru skall en jomnaro skolgång kunna vinnas? — Som hinder uppgålvos isynnerhet liknojuhet och fattigdom. Som medel mot den förra anfordes ordenthga inskrisningar vid terunnernas borjan i skolstyrelsens närvaro, intrådesexamina samt besök af skolstyrelseledamöterna så väl i skolan som hemmen m. m. Härvid upplystes, att skolstyrelserna i allmänhet blott äro till på papperet, utom hvad ordföranden beträffar, samt på sin höjd egna skolan sin uppmärksamhet någon stund vid examina. Mot sattigdomens menliga inflytande på skolgången trodde man sig svårligen kunna finna något medel, emedan satugvärden ingenung vill göra. Dotia är visst I hogsta grad nedslående för skolläraren och ganska hinderligt för hans kalls tillbörliga skötande. Men hvad kan man vänta af fattiga skoldistrikter på landet, när man tillochmed i en stad, der mera måhända än annorstådes göres för folkupplysningen, å afgångsbetyg vett som ursäkt for underhaltiga kunskaper tecknadt: ommande omständigheter. För att icke trötta läsaren, må det vara nog sagdt, att många nyttiga lärdomar och rön uttalades vid detta möte, hvarigenom det visade sig af huru stor nywa dessa toreningar och skolläraremöten äro, helst vin de iriti tillkomma utan all inblandning al auktoriteter. Det var i sanning ett stort nöje att höra dessa skollärare, som haft och ha så många svärigheter att bekämpa, tala om huru de andock, utan att fälla modet, med hopp om bättre utsigter för sig sjelfva och skolan arbeta i sin kallelse. Vid frågan om trädplantering väckte det icke litet munterhet, när en ambulerande skollärare vände sig till mötet med anhållan om råd, huru han skulle gora for att sköta eu plaoteringsland, då han håller skola på 3 långt skiljda stationer. Man ansåg, att under sådant förhållande ingenting för tradplanteringar var aw vänta, likasom i allmänhet ambulerande skolor under inga omständigheter kunna vara af den nytta som fasta. Vid detta mote var ock fråga om awvt teckna sig som deltagare i Goteborgs Vexelundervisningssällskap, som nu i många år legat nere. Man anser, alt upplifvandet af dettia sällskaps verksamhet skall verka välgorandpå tolkupplyrningen. Riksdagen. Om ståndenas helsningsta till hvaraudra i onsdags meddela vi efter Dagi. Allahanda följande: I sina helsningstal ul preste-tändet inlade -åvräl borgaresom bondeständens deputationer en vink om att de: högvördiga stånav kulle med mera odelad: krafter och mera wamgång kunna egna sig åt sitt egentliga all, själavärden och folkbila ningen, om de f om en mera tidsenlig lag stiftning kunde befrias från andra medborgerliga och politiska omsorger; hvartill hans hög: vördighet erkebiskopen svarade, att ehuru hä icke vore rätta platsen att inlåva sig i der ena eller andra frågan, så trodde han sig doci böra på ståndets vagnar försäkra, att alla a pligter, som ålngga ståndet, forttarande skul vara föremålet lör dess samvet-granna prot ning och nitiska omsorger, huru maktpållggande och mångfaldiga de än må vara, hku