nar salja sedaul JON VÄRCH 001J4 CtADAYS, au man hoppas göra en betydlig vinst derpå. Ett kostligt qvi-pro-qvo. Augsburgische Allgem. Zeitung erhöll, liksom de flesta tidningar, telegram om Garibaldis amnesti, men i detta hette det, att påfven anhållit hos konung Victor Emanuel om nåd för frihetshjelten och att konungen villfarit denna påfvens förbön. I brådskan måtte tidningens redaktion ha läst Pio (Nono) 1 stället för Pia (prinsessan). Hög ålder. På fattighuset i Mano il; Frankrike lefver en 112 års gammal gubbe, som nyligen fick besök af sin 91-åriga son, hvilken hade gått till fots dit från Laval. Sonen är frisk och kry och berättade att han 1812 blefs tillfångatagen i Ryssland och måst lefva 24 år i Siberien, hvarifrån han först 1837 återkom till Frankrike. Juridiskt misstag. En qvinna vid namn Rosalie Doise blef i augusti månad förlidet år i Paris för fadermord dömd till straffarbe te på lifstid. Det blef under ransakningen bevisadt, att denna qvinna åtskilliga gånger fällt hotelser mot fadrens lif. Sedan hon lange förklarat sin oskuld, erkände hon sig skyldig. Nåväl, den olyckliga qvinnan var oskyldig. Två män, som nyligen blifvit häktade for andra brott, hafva nu befunnits skyldiga till mordet på Martin Doise. Rosalie Dose blef natnrligtvis genast frigifven, men man har ännu ej kunnat förmå henne atv förklara, hvarfore hon erkände sig skyldig till brottet. Ny silkesmask. En ny exportort för silke har uppstått i Montevideo. For omkring 8 månader sedan intördes i Platastaterna 80 exemplar af en särdeles härdad silkesmask, Gusano Recino, och hvilka på denna korta tid genom 5 generationer frambragt en afkomma, som uppgår till milliontal. Den recinusart, på hvilken masken lefver, växer vild i dessa stater och säges vara af den utmärktaste beskaffenhet och så lämplig till foda för djuren, att kokongerna i fasthet och tyngd öfverträffa dem, som fås 1 Europa och till och med dem i Kina. Dessa silkesmaskar hafva genomgått en ovanligt sträng vinter utan de förluster, som vanligen drabba de kinesiska. skydd för skeppspropellrar. Med alla de fördelar som propellern såsom sramdrifningskraft för fartyg medförer har dock hittills en ganska ledsam olägenhet vidlådit densamma, den nemligen att den lättengen skadas eller hindras af stockändar, tåg, sjunkna vrak och annat dylikt. Särdeles betänklig skulle denna olägenhet komma att visa sig för fartyg under en sjodrabbning, då en afskjuten mast med thy åtfoljande tackling c. lätt skulle kunna göra propellern fullkomligt oanvändbar. En engelsman mr Cunnigham tyckes dock nu ha löst uppgiften att förekomma denna olägenhet. Försök ha nemligen för kort tid sedan gjorts med en af honom uppfunnen apparat, som fullkomligt motsvarar alla förväntningar. Apparaten är ej närmare beskrifven i den tiduing som meddelar denna nyhet, men synes bestå af ett egendomligt nätverk som hindrar främmande föremål att inkomma i propellern. Vid de försök som gjordes på en med denna apparat försedd mindre ångbåt, utkastades en mangd rår, tackling, hampa, tåg, stockar o. s. v. al hvilket intet det ringaste kom ini propellern, då deremot hälften skulle varit nog för att göra en vanlig propeller totalt obrukbar. Troligen skola närmare upplysningar om denna värderika uppfinning inom kort blifva tillgängliga. Pansarskeppen. Många och mycket olika äro de sätt, på hvilka man försöker av ödelägga pansarskepp, men något riktigt kraftigt medel för detta ändamål kan ännn icke sägas vara funnet. Ett franskt blad som anställer sina betraktelser häröfver omnamner emellertid ett medel att angripa pansarfregatterna, som möjligen skulle kunna bli desamma farligt. Detta vore genom skepp, inrättade för att segla under vattnet. Bladet omnämner dessa skepp såsom en långt i tiden tillbakagående uppfinning och berattar bland annat soljande: — På Jakob den andres tid visade sig en dag vid engelska hofvet en viss Cornelius Drebell. Denne man, hvilken för öfrigt ansågs som en charlatan, hade bland andra kuriösa saker uppfunnit en båt, som han kunde föra under vattnet. Denna händelse omtalas i ett bret, som Boyle skref till lord Dungarvan om luftens elasticitet och i hvilket han, på tal om Drebell, säger: Flera trovärdiga personer påstå, att han under konung Jakobs regering byggde ett skepp, som gick under vattnet, och att de med detta skepp anstållda profresor på Themsen kröntes med den bästa framgång. Skeppet bar, utom passagerare 12 roddkarlar c. Sedan Boyle beskrifvit Drebells id i förhållande till luftens egenskaper, tillägger han: , Utom den mekaniska inrättningen var båten försedd med en kemisk vätska, som utgjorde hufvudhemligheten i hans underhafsseglats. Ty då DreKL — mo AA