också en vattenkur. En bonde arbetade en gång ute på marken i storm och regn och kom om qvällen till sitt hem, trött och våt. Då han kom in, sade hans hustru: Käre man, det har regnat så starkt hela dagen, så att jag icke hemtat något vatten, och derför har jag icke heller någon mat i qväll till dig. xDet var illa det, sade mannen, ty jag är både hungrig och trött och ville gerna haft mig lite varm soppa. Gå nu efter vatten, min gumma, så är du snäll, och koka sedan hvad du kan hafva. Fej, sade hustrun, jag är inte våt och derföre vill jag icke gå; vore jag våt som du, så skulle jag straxt hemta vatten; gå derföre du i stället; vätare än du är kan du inte bli. — Emot detta skäl gällde ingen invändning; mannen gick och hemtade ett ämbar vatten. Då han kom hem satt hustrun ännu på samma plats; då tog han ämbaret och slog det öfver hustrun och sade: se så, mutter, nu är du lika våt som jag — och våtare kan du. inte bli; var nu god och hemta vatten till soppan.s — Denna vattenkur hjelpte förträffligt, och sedan den dagen hade gumman alltid sin soppa tillreds, när hennes man kom hem från arbetet.