MILJ 1 U101Uud TLvSLED vte 52 02 65W Ä( hvarifrån de efter omständigheterna antingen kunde salla in i Pennsylvanien eller verkställa sitt återtåg till Shenandoabs dal, ,, Virginiadalen. Det första förekoms genom folkresningen i Pennsylvanien, der under loppet af 8 dagar 60,000 man skulle hafva gått under vapen, förutom de 120,000, som staten redan skall lemnat till kriget. För att betrygga sitt återtåg till Virgimadalen, måste de be mäktiga sig den fasta ställningen Harpers Ferry, som hölls besatt af 12,000 man nordtrupper. Den 12 sept. lemnade deras estertrupper Frederick, efter det hufvudstyrkan redan gått ull Hagerstown, och Jackson hade med sin kär till en del gått öfver Potomac vid Williamsport för att angripa Harpers Ferry. Om aftonen d. 12:te drogo nordarmåens förtrupper och dagen derefter dess hufvudstyrka ini Frederick, under det unionistiska partiets jubel, liksom sydstatspartiet få dagar förut jublat Jackson till mötes. D. 14 fortsatte hufvudstyrkan sin marsch, och 12 engelska mil N.V. om Frederick stötte dess förtrupper på sydarmeens 18,000 man starka eftertrupper under Hill och Longstreet, som sorsvarade passet Turners Gap. Det kom här till ett litet slag, hvari forlusten på hvardera sidan anslås till 2,000 i döda och sårade, och 1,800 man sydtrupper blefvo fångna. Denna träffning var dock endast inledningen till hufvudslaget, som egde rum d. 16 mellan Boonsboro och Sharpsburg i den nordvestliga spetsen af Maryland. Dessforinnan hade emellertid timat ,,en för Nordens vapenära i högsta grad vanhedrande och olycklig episod. Då MoÖlellan i samma ögonblick tillkännagaf, att sydarmåen i vild flykt sokte komma tillbaka öfver Potomac, kapitulerade besättningen i Harpers Ferry efter ett obetydligt motvärn, hvari den endast fick 200 döda och sårade. På lördagen d. 13 hade Jackson besatt höjderna norr om staden (på Marylandsidan) med ett par tusen man, om söndagen började han beskjuta den, och måndagen gaf sig platsen. I det ögonblick då detta, egde rum stod nordarmeens venstra flygel under general Franklin blott 3 timmars väg från de höjder, hvarifrån Jackson besköt Harpers Ferry. Genom dettas fall betryggades sydarmens återtåg öfver Potomac, hvilken flod nu blef gränsen mellan deras härar. Det säges från New-York under d. 27, att profossmarschaller skola utses för alla Nordstater, hvilka, endast beroende af generalprofossen i Washington, skola fängsla desertörer och personer, som äro fientliga mot regeringen, och skrida in mot landsförrädiska handlingar. Lincolns proklamation om slafbefrielsen kommenteras fortfarande. Tidningen NewYork World tror, att den i presidentens politik inträdda omsvängningen framkallats al fruktan för en intervention af utlandet. Från Mexico skritves att gula febern anställer stora förhärjningar ombord på franska flottan utanför Vera Cruz. --Man är mycket orolig öfver hvad öde som drabbat en till Orizaba med en million dollars afgången fransk transport. Enligt franska finansministern Foulds berättelse, har det förra deficit förminskats med 157 millioner. År 1862 gfver intet deficit. 1863 börjar med 80 millioners reserv för oförutsedda fall. Budgeten för 1864 skall ej kräfva någon skatteforhöjning. Englands finansminister Gladstone har uti ett i Newcastle hållet tal förklarat att resultaterna af franska handelsfördraget öfverträffat alla förväntningar. Han anmärkte vidare, att parlamentet skall nödgas inskränka utgifterna. I afseende på amerikanska kriget uttalade han den önskan, att England skulle mildt bedöma den i Amerika rådande jäsningen. Men, sade han, slafvarne skulle genom unionens återställande bli mindre hulpna än genom söderns afskiljande, och det är ofornekligt, att Jefferson Davis af Södern gjort en nation. Till slut yttrade Gladstone, att han hoppas på en snar lösning af den italienska frågan. Turin d. 7 okt.: Antalet af de soldater som uteslutits ur amnestien öfverstiger ej hundra, deribland tvenne officerare och tio underofficerare. Konungen har degraderat 32 officerare, — Discusione säger, att prins Napoleon afrest till Neapel, för att lära känna den politiska ställningen derstädes och derom inberätta till kejsaren. Postskriptum. Uti italienska frågan har England ändtligen börjat röra på sig. Det heter dels att dess regering utfärdat en note till Frankrike, hvari hon begär Roms utrymmande, dels att utrikesministern grefve Russell begagnat ett lämpligt tillfälle, att bestämdare än någonsin uttala sig för Italiens enhet. Angående detta senare fall heter det nemligen, att grefve Russel i dessa dagar från en komitd i Milano fått sig tillsänd eu staty, föreställande Italiens enhet, med hvilken gåfva följde en skrifvelse, i hvilken man bad honom mottaga den som ett vittnaghörd