vinna sina segrar, och som aldrig strider utom en bön till den Allsmäktige om ledning och ekydd. Norden har ännu ej sått en sådan hjelte, ehuru det väl skulle låta sig göra om blott mr Beecher vågade att med sin högra hand lika manhaftigt bekämpa södern på slagfältet, som han nu gör det på predikstolen med sin tunga. Advokatgeneralen sysselsätter sig vid Fort Lafayette med att examinera fångarne. Han har derunder råkat på ett anmärkningsvärdt mål, hvilket bevisar, huru föga frihet som funnits i Amerika, alltsedan mr Seward först gaf exempel på godtyckliga arresteringar och mr Simon Cameron samt mr Stanton försökte att förbättra dessa exempel. Mr Stanton skryter af att han är en man mod lif och upphöjde polispresidenten i NewYork till Provost-Marshal, emedan äfven han var en man -med lif och förstod att tyda. en vink af sina förmän lika lätt som en volym skrifna instruktioner. På befallning alt den ene eller båda dessa lifliga herrar blef en öfverste Betge, preussare till börden, arresterad för fyra veckor sedan och sänd till Fort Lafayette. Han var fullkomligt okunnig om hvad man beskyllde honom för och visade sig kanhända ännu mera indignerad och öfverraskad än majoriteten af de personer som befunno sig i samma olyckliga ställning. Han hade gjort regeringen utmärkta tjeuster och äfven bevisat en högst ovanlig formåga såsom krigare och befälhafvare for sitt regemente. Etter ett ärs tjenst hade han återkommit till New-York på 20 dagars permission. Blott tre af dessa hade förflutit, då han helt summariskt blef arresterad och törd till Fort Lafayette. Han begärde upprepade gånger att få veta, hvarföre han blifvit arresterad, men förgäfves. Hans hustru reste till Washington, för att der få underrättelse, men hade lika liten framgång; och den olycklige mannen skulle sannolikt i likhet med så många andra ha fått stanna i fängelset tills han blifvit alldeles bortglömd, om ej allmänna opinionen kort derpå blitvit så upprörd at tio assuransmäklares vid Wall-street arrestering och andra, lika himmelsskriande företag, att regeringen började frukta för sina handlingar och sände advokatgeneralen till Fort Lafayette. Lyckligtvis för öfverste Betge var hans sak en at de första som blelvo undersokta. Resultatet blef, att han befriades. Han emottog af advokatgeneralen ett certifikat vatt han blifvit arresterad på en ogrundad beskyllning, att hans fängslaude varit olagligt och att han trikändes utan en fläck på sin karakter. Först efter sitt srigifvande underrättades han, att han blifvit anklagad för häststöld på angifvelse af en personlig fiende, som sagt att han i hemlighet tagit med sig på sin permission tvenne af regeringens hästar. Om öfverste Betge blitvr underrättad om sitt förmenta brott, skullo han kunnat förevisa sitt pass, hvilket äfven omnämnde tvenne hästar, och hänvisat till qvartermästaren, hvars böcker utvisade, att otversten i enlighet med föreskrifterna af regeringen köpt och betalt samma hästar. Ötverste Betge får ingen upprättelse för skymfen, så vida han ej anklagar mr Stanton och Pro. vost-Marshallen för olagligt hätande. Men detta skulle hindra hans avancement, ätven om presidenten icke skulle hindra rättegången genom att taga ansvaret på sig. Del hgger intet öfverraskande i att den tyska befolkningen numera ej vill erbjuda sina henster och att det befinnes omöjligt, trots de höga inskrifningspenningar som erbjudas, at fylla de tyska regementena i general Sigel: division. Man skall om några dagar uttärde en uppmaning till den tyska allmänheten at underhjelpa rekryteringen genom ytterligare enrolleringar, men öfverste Betges affär skal dervid utgöra ett hinder, som regeringen fåi svårt att öfvervinna, huru frikostig den ocl må vara med sina dollars och hvilken välta lighet den än må ådagalägga.