och tillochmed åtta melodier. Bah! Jag skall ge er en hel konsert. Med dessa ord knöt han upp sin rensel, lade upp sina små speldusor på bordet och drog upp den ena speldosen efter den andra till de båda italienarnes stora förtjusning. — Jag har hjelpt till att förfärdiga dem alla, sade han stolt. ÅÄr det ej vacker musik ? Jag sätter ibland någon af dem i gång innan jag går till sängs och somnar in medan jag lyssnar till den. Jag är då säker på att få angenäma drömmar. Men låt oss se edra kamor. Kanhända skall jag köpa en af dem åt Marie, ifall de ej äro för dyra. Marie är min fastmö, och vi skola gifta oss i nästa vecka. — Nästa vecka! utropade Stefano. Det är ej långt dit. Battisto har äfven en fästmö uppåt Impruneta till; men de få vänta innan de kunna köpa vigselringen. Battisto rodnade likt en flicka. — Tyst broder! sade han. Visa kameerna för Kristian och låt din tunga gå mindre lifligt Men Kristian lät ej afvisa sig så lätt. — Hvad heter hon? frågade han. Tyst Battisto, ni måste säga mig hennes namn! Är hon vacker? Mörk eller ljuslagd? Traflar ni Tycker hon lika mycket om er som Marie om mig? — Huru skulle jag kunna veta det? svara. henne ofta, då ni är hemma?