att bota det Stulnas tredubbla värde med 2 rdr 25 öre eller 4 dagars tängelse med vatten och bröd samt att undergå 1 år 2 månaders straffarbete. O— — lvarjehanda. Goda råd. Utan tvisvel kunna damerna vid toiletten ej anlita någon bättre rådgifvare än den naturliga goda smaken. Denna kan dock ofta af ett eller annat skäl råka på villovägar; begäret att behaga kan så lätt förleda till att lyssna på och rätta sig efter alltförmånga goda vänners vinkar, och några allmänna reglor, mot hvilka ingen appell bör finnas, torde derföre, antaga vi, ej vara utani ntresse för våra läsarinnor. Vi meddela af sådant skäl efter Norrköpings Tidningar nedanstående goda råd: Något om färger med afseende på toiletten. Blondiner och Brunetter till tjenst och nytta. Komplimentseller fyllnadsfärger äro sådana, som, när de sammansmälta med hvarandra, medföra en perception af hvitt. Fullkomligast är detta förhållande emellan blått, gult och rödt, ty deras blandning alstrar hvitt. Följaktligen gifva två af dessa färger tillsammans syllnadssärgen till den tredje, Emedan en blandning af blått och gult ger grönt, så är grönt fyllnadsfärgen till rödt; emedan rödt och gult ger orange, så är orange fyllnadsfärgen till blått, och emedan rödt och blått ger violett, så är violett fyllnadsfärgen till gult. Ögat allena är redan i stånd att för sig framställa dessa blandningar, ty ser det länge blått och gult bredvid hvarandra, så förekomma båda det grönt. Af det här sagda, kan man tänka sig en fabrikants smärta, då han erfar, att hans vackra blå och gula sidentyger blifva lagda bredvid hvarandra i omedelbart grannskap. Något annat: Man betrakte en syrkantig röd, sedan en fyrkantig blå tyglapp och sedan båda bredvid hvarandra. Der hvarest den röda lappen snuddar intill den blå, skall han tyckas spela i gult, men den blå deremot i grönt. Det kommer deraf, att enhvar af de båda lapparne i de intill hvarandra liggande kanterna hos oss framkallar uppfattning af fyllnadsfärgerna, således grönt som fyllnadsfärg till rödt och orangegult som komplimentfärg till blätt. Vidare är att besinna, att det genom åskådandet af samma färg tröttade ögat erhåller en disposition att för sig frammana dess komplimentfärg. En dum t. ex. vill köpa rödt möbeltyg i en bod. Sedan man visat henne fem eller sex olika sorter, skall hon finna det röda i de senare framvisade dåligt och matt. Damen har kanske orätt. Men bodegaren eller hans biträde har det bestämdt, i det han för henne framlade flera röda tyger efter hvarandra. Hade han, under hvilken slags förevändning som helst, insmugladt ett stycke grönt tyg efter de första röda, så skulle han handlat mer både i sitt eget och sin kunds intresse. Om nu damerna ville iakttaga hvad vi ofvan nämnt vid val af toilettsärger, så skulle mycket vinnas. En rosenfrisk hy skall alltid vinna genom ett grönt band på hatten eller hufvudet, ty grönt är komplement till rödt. Dock måste det vara ett mildt grönt, för att ej störa särgtonernas harmoni. En mörkare hy deremot, isynnerhet om den har någon anstrykning af gult, skall i bästa fall endast fördraga mörkgrönt. ILJusgröna färger skulle gilva sådana ansigten en ful, tegelröd ton. En prononcerad brunett klädes af ingenting så väl som af gult, ty orangeteinterna, som skimra fra m i brunetternas hy, neutraliseras genom gult och förekomma lugnare, under det blondinernas hvita hudfärg blir mattare genom gult och under vissa omständigheter violett. Elter en gulaktig ansigtssärg trånar intet fruntimmer, derföre akte man sig för att bära ett violett band eller klädning, då frågan är att genom kontrast i färgen blifva hvitare i hyn. Blått skall evigt blifva blondinernas älsklingsfärg, liksom gult brunetternas. Detta i allmänhet. Icke som om vi skulle vilja föreskrifva våra läsarinnor något i den vägen — de veta eller tro sig åtminstone veta hvad som bäst kläder dem — utan för att göra dem uppmärksamma på de naturlagar, som både blondiner och brunetter sedan Leas och Rachels tider omedvetet följt, och mot hvilka aldrig större förbrytelser blifvit gjorda än på senane åren. Det sagda, väl uppmärksammadt, kan dock leda till mera bestämda åsigter i fråga om val af färger, och åtminstone förekomma att våra damer rent af med uppsåt förfula sig. —— RH Lrån teatrarne i Landsorten. Roosska truppen har nyligen uppträdt i Eskilstuna och derstädes bland annat gifvit komedien Den ensaldiga flickan, om hvilken pjes stadens tidning yttrar: Den enfaldiga flickan är ett stycke, ursprungligen härledande sig från franskan, fastän författaren är dansk, hvilket dock alls icke hindrat honom att i densamma nedlägga all den esprit som vanligen utmärka franska teaterförsattare. — Om utförandet af Den svaga sidan säger recensenten: Den svaga sidan har af annat teatersällskap här förut gifvits, men i afscende på utförandet af denna lilla täcka pjes, äro vi fullt öfvertygade att hr Roos sujetter står (stå?) långt framför andra, ty någon bättre ensemble kan (man?) väl näppeligen tänka sig. — Samma tidning uttalar sin belåtenhet öfver att Orfeus i Underjorden annonserats att gifvas för andra gången i följande ordalag: En stor del af publiken torde stanna i förbindelse hos Hr Roos härför, alldenstund troligen icke hälften af dem, som önskat se denna pjes, kunde få sin nyfikenhet stillad, dels derföre att hvardagliga göromål hindrade, och dels derför att biljetterna voro utsålda långt före spektaklets början. — Båda de uppgifna skälen äro visserligen kraftiga, ehuru det vill tyckas som det senare varit alldeles tillräckligt för att hindra de skådelystna från att den gången få sin nyfikenhet stillad. — Om Novanderska skllskapet — för oss hittills okändt — yttrar sig tidningen i Ystad, hvarest sällskapet för närvarande vistas: Novanderska sällsk pets representation i går ad. 7 d:s) utfördes mycket förtjenstfullt. Hr Novander förrådde mer än en god sida, frun med samma namn utförde sina roller särdeles väl och mamsell Åberg representerade sig på ett högst fördelaktigt sätt. Sällskapet förtjenar i sanning all uppmuntran, hvartill räknas en talrikare publik än den i går församlade. NRorrkopings kuriren4 innehåller i sitt nummer för d. 12 d:s en längre redogörelse för tyska operasällskapets renracantji. — a — — Ö —