ren om honom, men denne blott skakade på hufvudet ooh sade ingenting. — Och qvinnan som bar den gula masken ? — Äfven hon har på ett mystiskt sätt försvunnit. I Pisa blef hon tvungen att sälja så mycket hon hade för att betala sina skulder. Några hennes vänner i en modbutik, till hvilka hon vände sig för att få hjelp, ville ingenting ha att göra med henne. Hon lemnade staden ensam och utan penningar. Båten hade medan de talade nalkats nästa udde på kusten. De sågo sig tillbaka och kastade en sista blick mot den lilla viken. Ännu hörde man svaga guitarrtoner ljuda öfver det lugna vattnet; men med dem blandade sig nu ljudet af damens röst. Hon sjöng. Den lilla flickan och hunden sutto vid hennes fötter och den unge mannen hade ännu qvar sin plats vid hennes sida. Ännu några minuter senare hade båten dublerat udden; gruppen försvann för de lustfarandes syn och musikens ljud dog sakta bort.