amnarne för att leda förberedelserna till bilandet af en reservflotta. Dylika rustningar yckas ej allenast vara ofverflödiga gentemot lexico, utan äfven i handelse af ett krig med körenta Staterna, och utomordentliga saker yckas derföre vara i görningen. Kejsar Naoleon tänker tillbringa Napoleonsdagen, den 5 d:s, 1 Paris; af denna anledning skall den iplomatiska kåren med den påtliga nuntien i petsen helsa på H. M:t i Tailerierna, och nan väntar, att lyckönskningstalet skall framalla ett svar, som åtminstone någorlunda aryder de nya vägar, på hvilka den kejserliga jolitiken tänker röra sig. Att förhållandet ned Ungland icke är det bästa, tyckes ramgå al en debatt i engelska underhuset, i vilken både Cobden och dIdrali förklarade, tt det är slut med vänskapen, och lord Pålnerston förnekade emot vanan ej riktigheten häraf. Garibaldis upptradande häntyder jemval på, att allvarliga saker stunda, men bisrager för öfrigt icke att sprida mera ljus öfver förhållandena; ty han, som annars har blott föga gemensamt med kejsar Napoleon, liknar fullkomligt sin höge motståndare deri, att han behåller sina planer för sig sjelf tills han slår till. Tidningarne meddela bref från honom, i hvilka han med samma bestämdhet sorsäkrar romrarne och ungrarne att han snart skall vara hos dem, och då nu ej ens Garibaldi kan vara på tvenne ställen på en gång, är det på grund häraf ännu icke: riktigt klart, om han vill för andra gången mäta sig med fransmännen vid Rom, eller om han vill göra landstigning i Turkiet, för att derifrån företaga ett infall i Ungern och kalla magyarer och slavar till vapen, för att ej tala om, att han möjligen alldeles icke kommer till nägotdera af dessa ställen, utan plötsligt visar sig på en punkt, der han allramint väntas. I Englands underhus har lord Palmerston på gjord interpellation svarat, att England är bugadt för att ingå ett handelsfordrag med Österrike, men Österrikes protektionistiska tendenser gilva endast föga hopp om att underhandlingarne skola leda till något resultat. ij Nöden i de engelska fabriksdistrikterna tilldrager sig fortfarande stor uppmärksamhet, isynnerhet som den visar tecken till att arbetarne icke skola finna sig uti act bli behandlade som fattighjon, alldenstund de helt och hållet utan egen förskyllan förlorat sin arbetsförtjenst. Manchester Examiner omtalar, att åtskilliga demonstrationer egt rum mot sattigdirektörerna och mayorn i Manchester. Såsom ett exempel på, hurudan stämningen är, kan anföras, att en talare på eu af stadens torg offentligen yttrat till en samling af 800 arbetare, att arbetarnes hustrur och döttrar behandlats med en så rå hjert löshet i tattighusen, att de heldre vilja bli offentliga qvinnor, än att längre fördraga en dylik behandling. Det måste ha gått långt, då ett sådant yttrande kan, utan att finna motsägelse, fällas jast inför den krets, i hvars namn det uttalas. Från Amerika ha vi underrättelser af d. 29 juli, enligt hvilka sydtrupperna, under befäl af trenne generaler, hafva gått öfver floden Tennessee. — Ett rykte vill veta, att 60,000 man sydtrupper under general Jackson aro koncentrerade vid Jamesfloden. Sydtrupperna skicka fortfarande betydliga stridskrafter till denna punkt, och rusta sig jemväl ull ett angrepp på Suffolk. — En komite, bestående af mayorn i New-York, samt notabiliteter al finans-, justitieoch handelsklassen, har anmodat Lincoln om, att oförtöfvadt offentliggöra proklamationen angående slafvarnes omancipation. De förnämsta klausulerna i presidenten I Lincolns konfiskationsbill äro, att en tid a! sextio dagar beviljas sydpartiet, hvarefter hvarje civil eller militärisk ombetsman, som framhärdar i sina åsigter, skall tå sin egendom konfiskerad och slafvarne fråntagna dem. — Dessa egendomar skola förklaras såsom regeringens. De slafvar från rebellerna, som söka en tillflykt inom nordtruppernas linier, skoli förklaras fria, liksom alla de hvilka öfvergif vits af sina herrar och de som finnas i de städer, hvilka fallit i nordtruppernas händer Men om slafvar, som tillhöra unionens trogn: undersåter, rymma ötver till nordtrupperna skola de återgifvas åt sina herrar. Handels-underrättelser. AA — — — FA —F— AA —e —