Carlsson, som inropade protokollapennan för 50 rdr ärmt. — Uplands regementes musik-kår skulle sistl. söndag i brunnslokalen vid Eklundshof anordna en musikalisk aftonunderhållning med dans till förmån för Upsala friv. skarpskyttekårs kassa. Patent har kollegium beviljat William Å John Banks i Manchester å ett af dem uppfunnet förbättradt blekningsoch färgningsmaskineri. Istedslagets årsdag d. 25 juli firades i år i Flensborg med större högtiglighet än vanligt, i det ett af Bissen utfordt bronslejon då aftäcktes på Flensborgs kyrkogård öfver de i Istedslaget fallna 790 danska krigares graf. Aftäckningen egde rum kl. 12 middagen, under tillopp af en ofantlig menniskomassa. Vid tillfället voro talrika deputationer och många af Danmarks mest framstående män tillstädes; af ministrarne voro der Wolfhagen, Lehmann, Thestrup och Bille. Professor Clausen framhöll i ett varmt och vackert tal testens betydelse, och lejonet helsades med hurrarop och salut. Om aftonen hölls en stor festmåltid i Marieskov. Värdefullt fynd. En dansk bonde har nyligen under skärning af torf å en mosse, påträffat en aln nere i jorden ett stort metallkärl af brons, 122, tum högt, samt 11 mindre skålar af fint guld, 4 å 43 tum i genomskärning och af drifvet arbete. De äro försedda med skaft, fastnitade vid skålarnes kant och botten, hvilka skaft äro at ljus brons och dels belagda med tunna guldplåtar, dels tätt omvirade med guldtråd, så att de se ut att vara af massivt guld. Fyndet, som tyder på en hög ålder, har ett metallvärde af minst 2,200 rdr. Skålarne bafva med all sannolikhet begagnats vid offertjenster eller till andra heliga bruk. Fyndet förvaras nu i Köpen: hamn i museet för nordiska fornsaker. En allmän Columbi-fest. Italien försåg en gång Spanien med ett måktigt element till dess storhet, i det att det gaf lif åt Christoffer Columbus. D. 12 oktober innevarande år skall den store sjömannens fest firas i Genua. Detta är årsdagen af Amerikas upptäckt, Inbjudningar hafva tillsändts alla mariner i gamla och nya verlden, att närvara vid aftäckandet af Christoffer Comlumbi staty. Spanien har ej blitvit glömdt, oaktadt osämjan mellan de båda ländernas regeringar. Den 13 d:s upprestes den kolossala statyn på sin piedestal midtpå Aqvaverdeplatsen i Genua. Man är f. n. sysselsatt med bas reliefs och de allegoriska figurer, som skola pryda statyens sockel. Allt skall vara i ordning d. 12:te oktober. — Stora omhvälfningar hafva timat sedan den 12 okt. 1492, då Columbi otåliga befolkning ändtligen fick se land efter nio veckors segling med ständig vestlig kurs, något på den tiden oerhördt. Den amerikanska jorden är numera ej densamma. 1 dess väldiga urskogar syntes blott vilddjur och en eller annan stam af kopparindianer, skygga som fogeln, snabba som rådjuret. Europerna mottogos vänligt; men blefvo dock snart hatade, ty det är den hvita racens sublima men på samma gång äfven förfärliga lott, att utöda alla andra racer, och den är sjelf numera den mest förädlade, tills den möjligen en gång i tiderna skall nödgas lemna rum för en annan, krafugare till kropp och själ, på det mensklighetens varf må fullbordas: andens allt större frigörelse från ofullkomlighetens fjättrar. Under många år rasade striden mellan de hvita och de röda, mellan de obudna gästerna och infödingarne, tills nu dessa sista se sin dödsdom skrifven i sin alltmera tilltagande svaghet. Nu kunna ej de hvita bröderna längre förhkas, och blod rinner i myckenhet på Amerikas slätter och skall kanske äfven göra det årsdagen af dess upptäckande. moftagaroalasiska sakttagolsor