— WWLcc DAAA ställda. Svara mig, Bessy, min första min enda kärlek, dyraste Bessy svara mig! Efter en ögonblicklig paus riktade hon eitt tärfulla öga mot den gamle mannens böjda gestalt och hviskade i detsamma svagt: — Min far. — Följen med mig; jag skall vårda honom, blef älskarens omedelbara och förut bestämda. svar. — Och... och... John... mitt... Hennes röst blef så låg att man knappast kunde höra den, då hon med darrande hand pekade mot bädden, i det ögonen följde riktningen af den ostadiga armen. Mitt... O, John! John! — Är äfven mitt barn, svarade den ädelmodige unge mannen, Det ryckte till i den bleka flickans bröst, liksom bade hennes fängslade själ gjort ett språng för att befria sig. Med ett leende af ytterligare sällhet vande hon för ett ögonblick sina älskande ögon mot den manliga gestalten vid hennes sida, kastade sina armar kring hans hals och sjönk till hans bröst badande i tårar. Tio månader från dagen för sin rättegång blef Bessy Staunton vigd vid den ädle man som offrat så mycket för hennes kärlek. Under några år njöt hon ett lif af sann huslig sällhet ; men hennes helsa, undergräfd af hvad hon lidit, blef svag, och sju år efter sin afresa återvände