Fran Utlandet. Samma ovisshet råder fortfarande om sakernas egentliga ställning i Amerika och särskudt om forhållandena med slaget vid Eichmond. I strid mot hvad Lloyds agent uppgifvit om att nordtrupperna skulle vara kringrända af sydarmeen, heter det nu från New York, at den 10, att MOlellan åter ryckt fram mot Richmond, och att man väntar ett nytt slag. Lloyds agent har sew sakerna med ögon, vänngt stamda för Sydstaterna, och Nev-Xorkerberättaren med förkärlek tor Norden. Sanninggen ligger väl här midtemellan ytterligheterna, så att man kan antaga, det Mlellans ställning nu är ganska såker, med Jamestloden till basis, hvarifrån han skyddas af kanonbåtvar. bet vill atven synas som om han är i färd med aw draga till sig törstärkmogar, för att kunua mota fienden, ty det säges, att nordgeneralen Burnside är med sin armekår på marsch mot Richmond. Det är emellerud möjligt, att MClellan, stödd på sin basis, kunnat göra en hten diverdion framåt, ty en öppen plats af en a rvå mil låg mellan nordoch sydtrupperna. Det är äfven sannolikt att vi snart kunna vänta oss nnderrättelsen om en ny och blodig strid, hvilken troligen skall blifva afgörande ånninstone för någon wid, ty lida nordtrupperna ätven i den nederlag, då är Nordens sak ännu allvarsammare hotad och ätven vägen till Washington öppen för sydarmeen. Vare sig härmed huru som helst, beklagligt är emellertid i alla fall, att underrattelserna från Amerika skola vara så ovissa och oftast sanningslosa, att man ej kan tro på dem. Eu ganska slående bevis härpå ha vi uti en händelse som nyligen timat i Washington. En tidulngsreterent mr Fulton, som uppehöll sig vid Kichmond, blef nemligen af krigsministern anmodad om, att med kurirtåg begifva sig ull Washington för att hjelpa honom med utarbetandet af en officiel rapport om det sista slaget. Af hvad beskaflenhet denna rapport var, synes bäst deraf, att den började med soljande ord: ,, Vi hatva firat de största triumfer ötver fienden, och Richmond måste falla, och man hade sökt fernissa opälidigheten deri, genom att låva mr Fulton, som lange vistats på krigsskådeplatsen, gilva den en lokal färg. Mr Fulton var emellertid nog olorsigtig att på egen hand skicka rapporten till en tidning ,Baltimore American, med hvilken han stod i förbindelse, och foljden härat blef att han arresterades. Han besvärade sig härötver i häftiga ordalag och anförde till sitt försvar, att berättelsen var gunstig för Unionen och bestämd till offentliggörande, och han protesterade mot, att man kastade honom i ett sängelse, dit man annars blott förde landsförrädare och andra förbrytare. Men nu blef det upplyst, att han icke arresterats för offentliggorandet af berättelsen, u-an derföre att han, då han skickade den till ofvannämnda tidning, låtit den åtfoljas af ett meddelande, af hvilket framgick, att den blitvit sabricerad i Washingron och icke på strid-platsen vid Richmond, hvarifrån den var daterad. — Är det väl då underligt, att vi här i Europa ogerna vilja tro på de många färglagda blomstermålningar, som amerikanska regeringen exponerar för verlden angående norderuppernas ständiga segrar och sramgångar? ÄÅtven senaten i Washington har antagit förslaget af den nya tulltariffen, hvilken uppreser en så häg mur mellan Europa och Amerika, i det den nästan omojliggör allt handelssamqväm dem emellan. Senaten har äfven antagit lagen om ut