Article Image
Taxering. En soldat vid ett af Sydstaternas regementen, hvilket led brist på lifsmedel, synnerligast på salt, utropade: Herre Gud, den som ändå hade Loths hustru här, bon skulle vara värd 10 dollars pundet! Amerikanarnes uppfinningsrikhet är som bekant outtömlig; så berättas t. ex. att en amerikanare nyligen uppfunnit en maskin, hvilken dritves af cthe force of circumstancesk. — En annan yankee bar uppfunnit ett ypperligt sätt att fånga råttor. Han beskrifver sin metod på följande sätt: man låter placera sin säng i det rum, hvarest råttorna finnas, kryper till kojs och släcker ljuset, sedan man först på sängtäcket utstrott ett lager af finrifven ost, fläskbitar och dylikt som råttor i allmänhet tycka om. Man kan derefter tryggt somna in en stund; då man vaknar skall man finna sitt täcke öfvertyldt af hungriga råttor, och behöfver eudast gripa i högen för att göra en riklig fångst. Etter att några gånger ha upprepat detta experiment anser uppfinnaren att man bör vara någorlunda befriad från de ogerna sedda gästerna. Bryderi. En ung dame var till den grad blygsam, aw hon aldrig inlat sig i ett samtal, hvarest man riskerade få höra den nakna sanningen uttalas. Beqvämlighet. En amerikansk läkare tillkännagirver i en tidning att han flyttat sin bostad till närheten af stadens kyrkogård, hvilket han hoppas skall talla sig beqvämt för hans många patienter Ej träftadt! Gilbert Stewart, den namnkunnige amerikanske porträtt-målaren, motte en dag på en af Bostons gator ett ungt truntimmer, som tilltalade honom med orden: ,Ah, mr Stewart, Jag har just nu sett ert porträtt, måladt at er sjelt, och kunde ej underlåta att kyssa det, så likt var det. ,Nå, besvarade det er kyss? tragade målaren. ,Nej, naturligwis icke! ,Då var det heller inte likt mig, sade Stewart och sortsatte sin Väg. Betalt och qvitteradt. En källarkund hittade en galubrostual som tillhörde värden på stcallet, hvilken, då han emottog fyndet, endast med eti 5tackar vodmjukast, atspisade upphittaren. Denne, sOm minst väntat sig ett glas vin dasom belöning, såg nagot snäst ut, hvilket gat källaremastaren anledning att skämtsamt ytwra: ,Ni skall veta att jag taxerar ett ,tackar vodmjukast till minst en riksdaler och ett ,tackar allra ödwjukast till en riksdaler och femtio öre. hunden lät sig härmed nöja. Dagen derpå stod han åter vid disken för att etter väl intagen middag etterhöra hvad han för densamma hade att betala. ,En riksdaler och semtio öre hopsummerade värden. ,Jag tackar allra ödmjukast, sade källarkunden och gnodde sin vag. En dverginna. En af de trenne dvergar (en manlig och två qvinliga) hvilka för några år sedan. gjorde en konstresa genom Sverige och dervid, om vi ej missminna oss, äfven hugnade vår stad med ett besök samt visade sig på Bloms sal under namn al syskonen Green, har i dessa dagar aflidit i Hamburg. Den lilla damen var bosatt i dervarande barnförlossningsanstalt, sedan hon nedkommit med ett dödfödt foster. Den aflidnas kroppslängd var 35 tum och lifslängd 40 år. Godt sällskap. Tidigt en morgon presenterade en skräddare sin räkning för en skuldsatt kammarjunkare. Junkern låg naturligtvis ännu till sängs. Huru stor är summan? frågade han. 470 R:dr var svaret Det är bra, Vill ni öppna den chiffonier, som står borta vid fönstret! ÅGerna! . . . men den öfversta lådan är alldeles tom. — Det är sannt — den nästa då! — Den är också tom . . . och den tredje likasäk. —0ppna den nedersta. Hvad ser ni i den — Den är alldeles full med papper. — Alldeles riktigt! Det är obetalta räkningar. Vill ni lägga er ibland de andra, slöt junkern och vände sig mot väggen. En flugsångare. Den som vill göra sig af med de besvärligaste af alla objudna gäster, flugorna, bör ur frö eller sticklingar åt sig uppdraga stånd al den ganska vackra växten Apocynum androsaemifolium, som sprider en kostlig orangedoft under hela sommaren. Den är betäckt af tusentals små röda och hvita blommor. En hvar af dessa blommor griper och dödar åtminstone fem flugor, och då en enda planta vanligen har 10 a 20,000 blommor, så förstör den omkring 50,000 a 100,000 flugor — en rätt artig svärm. Denna märkvärdiga flugfångare löser sin uppgift på det sättet, att blommans fem ståndare, som inuchålla en af flugorna mycket omtyckt honung, fasthålla hvarje sådan och qväfva den. Österrikiske Kejsaren Frans den Il promenerade en dag i den lilla staden Baden nära Wien, åtföljd endast af en adjutant, då han fick se en likkista bäras till närmaste kyrkogård. Täget beledsagades af klockornas ringning; men ingen likprocession följde den aflidne till dess sista hvilorum. Det der måtte hafva varit en ganska fattig man, då han är så öfvergifven af alla på den sista färden, anmärkte adjutanten, och pekade på den svartmålade, oprydda likkistan. Låt oss då följa honom?, sade kejsaren, Åså torde väl ännu flera komma med-; härmed aftog han hatten och gick med sitt gråa hufvud blottadt efter likbärarne. Inom ett par minuter hade öfver fyrahundrade menniskor slutit sig till processionen. QWQ — — Vexelkurser .

19 juli 1862, sida 3

Thumbnail