hänsyn till förändringar, som på sista tiderna möjligen gjorts. Ville allvarligt, att kommunen skulle taga dessa barn om hand. Härmed förklarades ändtligen diskussionen slutad om frågan n:o 10; hvarefter v. ordföran den, sedan dock en liflig diskurs förts om åtskilliga propositioner, uppläste ett sitt förslag ai denna lydelse: Mötet förklarade, att då 1842 års skolstadga med deri år 1853 införda förändringar och ytterligare stadganden, att skoldistrikten bestämmas icke efter socknar utan efter folkmängd, är den grund, hvarpå vår svenska folkskola bör utvecklas, anser mötet den förändring i skolornas nuvarande organisation önsklig, att der s. k.småskolor behöfvas, dessa böra vara ctt underlag för egentliga folkskolan, och der s. k. högre folkskolor organiseras, dessa böra vara en fortsättning af den förra, så att dessa tre slag af skolor sättas i ett organiskt sammanhang med hvarandra, och att lärarne i folkskolan må utan akademisk bildning ega befordringsrätt i den högre. Om statens förhällande till småskolan och den högre skolan anser mötet sig ej böra yttra sig. IIvilket förslag af församlingen antogs. Skolläraren Lauritzen från Danmark helsade de församlade bröderna från danska folkskollärarne. Tal. upplyste om, aw man i Danmark vill ha ett allmänt vordiskt folkskolläraremote i Köpenhumn år 1864, och uttalade den önskan, att mötet ville ingå på denna tanke, ty det är såväl folksom högskolans pligt, att hvar i sin mån arbeta på Nordens enhet. — LTal. inbjöd mötets deltagare till ett allmänt nordiskt tolkskolläraremöte i Köpenhamn år 1864. V. Ordföranden uttalade till dev ärade brodren från Danmark sin och de ötriga församlades tacksamhet, samt tolkade sin glädje öfver den värme, hvarmed folkskoleidgen numera omfattas, hvarå bästa exemplet vore att till innevarande möte både Danmark, Norge och Finland sändt representanter; men så är ock svenska folkskolans lösen: framåt! (F orts.)