Article Image
ra dessa memoirer. Hertigen af Pasquier be rommes såsom en man, utmärkt ej blott ge nom sina titlar och sim höga ställning, uta äfven för sin samvetsgrannhet och för en mc ralitet som af inga politiska sofismer lät si ledas. Franska kejsarparet ämnade d. 7 d:s lem na Fontainebleau, för att börja sin stora rund resa i Auvergne. Efter denna utflygt skal kejsaren bege sig till Vichy och kejsarinna till St. Cloud. Angående det mot general Liders för sökvade mordförsöket berättas: General Chru slow, befälhafvare för en rysk i Modlin ståend division, hade nyligen sammankallat de unde honom stående officerarne sor att i ett ener ssiskt tal förebrå dem för deras ibland upp dykande sympatier för det revolutionära Po len och deras mot regeringen fiendtliga grund satser. I sm itver benämnde ban officerarn med det icke synnerligen smickrande predi katet ,,Duraki (dumhufvuden). Bland di kringstående hördes ett doft mammel, me: man vågade dock ej att under generalen närvaro gitva sitt missnöje lust eller oppträdmed en protest emot forolämpningen. Mei efter slutad audiens började man öfverlägg: om, hvad man skulle foretaga sig i afseende på denna skymf, som träffade hela truppat delningen. Det beslöts ändtligen att mai skulle sända en deputation, bestående af officerare, 2 underoflicerare och 2 soldater til Chrulow, för att, som några säga, utmans honom på pistol, eller enligt hvad andra upp: gitva at honom begära en förklaring eller upprättelse. Så skedde ock. General Chrulow låt genast häkta deputationen och ställa dem inför krigsratt för insubordination unde: belägringstillstånd. Krigsrätten domde alla sex till döden och domen blef sändt till kej saren för att stadfästas. Men kejsaren ville sjelf ej gerna befatta sig med saken, utan otverlemnade den till general Liiders, såsom otverbetälhatvare för första armsen. Generalen bekräftade dödsdomen. och lät den d. 26 juni gå i fullbordan. Samma dag ullsändes honom en anonym skrifvelse, hvari det hotades, att om han läte skjuta dessa medlemmar at deputationen, skulle han med sitt egat blod få gälda för deras. Trots denna varning försiggick exekutionen; de sex medlemmarne at deputationen blesvo på estermiddagen skjutna i citadellet. Tidigt följande dag aflossade en obekant hand pistolen mot general Liders. Attentatet mot storfurst Konstantin tyckes verkligen stå i förbindelse med mordförsöket mot general: Liiders. Jaroszinski som sköt på storfusten, skall nemligen ha varit i något förhallande till de officerare, hvilka generalen lät skjuta i Modlin. Attentatet utfördes kl. half tio på aftonen, då storfusten efter att ha öfvervarit uppförandet af en del af operan: Stradella lemnade teatern och skulle stiga upp i sin vagn. Vid åsynen af den unge munnen trodde storfusten att det var en supplikant som ville lemna honom en böneskrift; men i stället framdrog Jaroszinski en revolver och gaf eld. Kulan träffade lyckligtvis epåletten der dess kraft blef bruten, men icke förthy genomträngde den dock uniformen halsduken och skjortan, rispade venstra skuldran och blet sittande emellan skjortan och kroppen. Man kastade sig ögonblickligt öfver mördaren, så att han ej fick tid att affyra de andra skotten i revolvern. Han hade dessutom en dolk på sig. Storfusten begaf sig tillbaka till teatern, der han genast blef förbunden, hvarefter han atervände till storfurstinnan, som lyckligtvis ej varit med honom på teatern. Jaroszinski fördes till högvakten, der han fick uppkastningar. Man slöt deraf att han Töre attentatet intagit gift och gaf honom mjölk att dricka. Han väggar hårdnackadt att besvara alla frågor. Storfursten har till en deputation yttrat, att han ej lade attentatet polska nationen till last och att regeringens program skulle bli oförändradt detsamma. Man är emellertid i Warschau mycket upprörd öfver dessa skändliga handlingar. De japanesiska gesandterna lemnade för någon tid sedan England och begåfvo sig till Holland samt hade den 1 d:s i Haag audiens för konungen. De hafva sedan dess ifrigt fortsatt sina underhandlingar med utrikesministern. Deras ärende är att utverka, det den traktat, som Japan afslutat med Holland och andra stater och enligt. hvilken åtskilliga hamnar i Japan böra öppnas för utländsk handel från och med d. 1 Jan 1863, icke ännu måtte träda i kraft, emedan de påstå att folket ännu ej är nog ut— — —

11 juli 1862, sida 3

Thumbnail