höghet. Enligt Times kommer det nygifta paret sannolikt att till en början vi-tas i England. En lord Berners har i engelska parlamentet föreslagit en reform i af-eende på jagtlagarne, enligt hvilken hvarje 3 li-be jent emellan solnedgången och kl. 8 på morgonen skulle ha rätt att anhålla de personer han misstänkte för att innehafva vildt som på orätt väg blifvit åtkommet. Flera andra för den personliga säkerheten högst vådliga föreskrifter innehollos i detta förslag, hvilket helsades med allmänt jubel af den del bland Englands jagtälskande egendomsherrar, som satte mera värde på sitt villebråd än på sina medborgares säkerhet. Emellertid har lord Palmerston på det bestämdaste yttrat sig mot detta despotiska lagforslag och det har gjort fullkomligt fiasco i underhuset. Lord Palmerstons uppträdande i denna fråga har förskaffat honom stor popularitet och likaledes hans bållning i en annan, hvilken visserligen blott varit en lokalangelagenhet, men i hela fjorton dagar hetsigare afhandlats an mången utländsk angelägenhet. Saken var nemligen don att en kaj och strandgata skulle anläggas utefter Themsen från Blackfriars Bridge till Westminster Bridge, men hertigen af Buccleuch och andra aristokratiska herrar, hvilkas boningshus ligga vid stranden och hvilkas trädgårdar stracka sig anda ned till floden, probesterade deremot, emedan en dylik strandgata skulle stora den landtliga ro, som nu herrskade i deras tradgårgar. Hela London var upprördt öfver denna aristokratiska halsstarrighet och sjelfviskhet, ty den ifrågavarande kajen är verkligen en nödvändighet. Saken är ännu ej atgjord, men som sagdt lord Palmerston har sor sitt vältaliga försvar af det allmännas rätt vunnit ännu större popularitet. På en af lord Brougham i engelska otverhuset d. 7 d:s framställd interpellativa har grefve Russel svarat att han beklagade det Ryssland ännu icke erkänt konungariket Italien, ehuru det underbandlats om ett erkännande på vissa vilkor. Åfven Preussen vore redo att erkänna konungariket Italien, ifall detta ville förpligta sig att iakttaga en fredlig hållning gentemot Österrike. Enligt ett i Times meddeladt rykte skall insanten Don Juan af Spanien, hvilken i fjol protesterade emot sin aldre broders tronafsägelse, hafva afstått från sina rättigheter till tronen. Drottningen af Spanien skall i er sättning härför stå i begrepp att återgifva honom, Don Carios fadres, konfiskerade gods. Constitutionel innehåller en artikel om Frankrikes ställning till Mexico, i hvilken det heter, att det väl en gång underhandlats om att erkehertig Maximilian skulle bestiga den mexicanska tronen, och att kabinettet i Paris mer än andra regeringar intresserade sig för hans kandidatur; men denna plan kan anses för öfvergifven, sedaa England och Spanien dragit sig tillbaka. Häraf skola dock inga följder uppstå, enär vid planens utförande aldrig några vilkor blifvit knutna om att Österrike skulle afstå från det venetianska området. Som sakerna sor ögonblicket stå har Frankrike ingen annan afsigt med att bekriga Mexico, än att vmna mihtärisk upprättelse och försäkra sina undersåter om den ersältning, hvarpå de hafva giltig fordran. Då de franska trupperna besatt Mexicos hufvudstad skall derföre kabinettet i Paris inleda underhandirngar med den regering som då existerar derstädes, utan att företaga någon inblandning i landets inre angelägenheter. Till del försäkringar som Constitutionel gifver i den här anförda artikeln, sätter man dock i Paris foga lit, emedan de utomordentliga förberedelser som Frankrrke gör, och bland annat den af oss igår omnämnda afsändningen at tre pansarskepp, väckt stort uppseende. Man ar nu, liksom före offentliggorandet af artikeln i Constitutionel, temligen öfvertygad om att kriget i Mexico blott utgör inledningen till en intervention emellan de förenade och de konfederade staterna i Nordamerika. Hertigen af Pasquier dog den 5 d:s i Paris i en ålder af nära 100 år. Han har spelat en temligen betydlig roll i Frankrikes senaste historia, och det är få, hvilka liksom han varit vittnen till det gamlas fall och sett en: helt ny verld utveckla sig. Han efterlemnar rikbaltiga och helt säkert mycket intressanta memoirer, dem han för säkerhets skull i afskrist sändt till England, på det att de närvarande maktinnehafvarne i Frankrike ej skola åtkomma dem. Författaren SaintMarc Girardin har fått i uppdrag att redige—— . AmDmii sm fauna Al: 8 J sm. i