kade att de egentliga folkskolorna ej äro så styfmoderligt behandlade som förre talaren förmenat. Diskussionen afbröts kl. 1,8 e. m., sedan mötets ledamöter, på förslag af kantor Rosenberg, beslutat deltaga i firandet af Pultavafesten. Före uppbrottet anmälde mag. Wallin att han d. 11 d:s vore villig förevisa Göteborgs folkskolor. Gårdagens session öppnades med bön och afsjungandet af en psalm, hvarefter Ordföranden, enligt föreg. dagens beslut, uppmanade de församlade till diskussion af frågan n:o 4 litt b. (Huru bör undervisning vid folkskolan bedrifvas uti kristendom?) och anhöll om tillåtelse att få i denna punkt yttra sig. Talaren förklarade sig vara emot en sådan mekanisk katekesläsning, som hittills ostast egt rum, ehuru dock minnet, barnets mest utmärkande egenskap, bör begagnas. Ville, att läraren först skall genomgå och förklara, hvad barnet sedermera skall sjelft lära sig. Tal. var emot långa bibelförklaringar, men förordade en läsning, der barnets uppmärksamhet ofta väckes på hvad som läses, Det historiska i kristendomen bör för barnet isynnerhet framhållas. Den stora katekesen bör inläras med lämpliga bibelspråk; dock ansåg tal. att ingen lag binder presten att fordra utanläsningskunskap af Lindbloms katekes. En annan katekes bör emellertid anskaffas, ty Lindbloms är i många afseenden bristfällig. Ville, att endast vissa språk och några lätta, lättfattliga språk skola läras utantill. Önskade en lärobok uppsatt i form af läsebok. Hr Rosenberg ansåg ämnet vigtigt. Tvisten härutinnan angår mest sättet, huru grunden till kristendomskunskapen skall läggas. Det allmänna ropet emot utanläsningen af katekesen, till hvilket äfven tal. gifvit sin röst, kommer antingen deraf att Lindbloms katekes är felaktig eller att utanläsningen derat missbrukas. Behofvet af en bättre lärobok häruti måste göra sig känbart. Talaren yttrade sig vara för minnesläsningen. Han hade, under de 30 år han varit solkskollärare, alltid varit tvungen att idka utanläsningen, dritven dertill af såväl föräldrarne, hvilka på examina gerna ville höra sina barn vara små ljus, som af barnen sjelfva, hvilka icke ville vara det ena sämre än det andra. Önskade, att lärarne en gång för alla skulle från detta tvång befrias. Men presterna fordra uteslutande denna utanläsning. Talaren visste, att en gång ej mindre än 9 gossar, hvilka skulle gå fram till Herrans hel. nattvard, blefvo tillbakavisade derifrån, emedan de ej kunde på ett tillfredsställande sätt redogöra för frågan om Arfsynden. Ville bibehållandet af Luthers lilla katekes med vissa bibelspråk och psalmvers; men i kristendomsundervisningen bör ej den vanliga indelningen af frågor och svar mera ifrågakomma. I detta afseende äro emellertid seminarierna särdeles lofvande. Tal. sammansattade emellertid sitt yterande i önskan om att en lärobok i boskrifvande form utan frågor och svar måtte anskaffas. Kyrkoh. Otterström instämde med h. h. biskopon och hoppades, att hans åsigt skulle delas af rikets alla biskopar och prester. Utanläsningen är bra för den menskliga varelse, som saknar förmåga att uttrycka sig, ty der är minnet en hjertats och förståndets sästeqvinna; men der minneskunskapen drifves såsom den egentliga hufvudsaken, der är den förkastlig. Man måste djupt beklaga, att den så drifvits öfver nästan hela riket, och derifrån kommer den djupa okunnighet, som nu så ofta påträffas i värt land, såsom t. ex. att man springer i stora massor efter den förste okunnige bonddräng, som uppträder såsom bibeltolkare. Dock medgaf tal., att hos mången lekmannaprest röja sig egenskaper, för hvilka talaren skulle vilja kalla honom till sin adjunkt. — Utanläsningen ansåg talaren forskrifva sig från den tid då erkebiskop Svebilius utgaf sin förklaring öfver Luthers lilla katekes. Under Carl XI deremot voro husförhören ej såsom nu blott förberedande mantalsförteckningar, utan verkliga förhör i kristendom. bå anställdes hvarje söndag kristendomsförhör; äfvensom kommunionsförhör höllos, hvarforutan ingen fick gå till nattvarden. — Katekesutanläsningen är, alltsedan Svebilii tid, missbrukad genom presterna, hvilka, då förklaringen utkommit, an