Expositionslokalen i Karlstad är, enl. hvad Wermlands-Posten upplyser, upptörd af ett ovanligare material, neml. obrändt sågspånstegel, hvarigenom hela huset kommer att blifva en hufvudsakligt ny och storartad expositionsartikel. De etruriska grafvarne. Öppnandet af Napoleon den tredjes museum har gisvin den välkände fornforskaren mr Noel Desvergers anledning att i Revue Contemporaine afhandla dei musget varande dyrbara föremål. Mr. Noel Desvergers har sjelt varit en flitig grätvare, så att hans beskrifning otver sättet hvarpå Etrurierna byggde sina grafvar är högst intressant. Hau berättar att han i sju års tid verkställt gräfningar, då han slutligen kom till påfliga gränsen i närheten af Vulci, hvars katakomber under nära tretio år blitvit. undersökta af andra arkeologer, som riktat Europas muser med otaliga skatter. Man trodde derföre att intet mera der skulle vara att hemta; men en erfareu grafletare var dock af annan tanke, ty han såg at de hittills fanna grafvarne lågo på ringa djup och icke voro vidare utmärkta, hvadan han slöt att större och rikare grafvar mäste finnas djupare ned. Han verkställde några undersokningar och påträttade vid borrningarne af en vid Fiaros fordamningar liggande 90 fots höjd en konstgjord grotta, som ej bar de vanliga spåren al aw vara en grat vch som dertore formodades ha varit afloppsrum för att skydda någon vigtigare krypta for vatten. En brunn gräsdes då till ett djup af 36 fot under ytan, och nu råkade man på en underjordisk gång som var no fot bred och vid hvars ingång stod en grafpelare, hvars två sidor hade långa etruriska inskriptioner. Denna gång var 99 fot läng, och då den blitvit rensad så att arbetarne kunde komma fram, stötte man på dörren will hypogeum. Man kunde ej märka att någon forut besökt stället, och grafven tycktes vara efter någon stor härtörare eller furste, att döma efter gångens längd, grafpelarens storlek och deforsigtighetsmått som voro tagna till kryptans bevarande, När sacklorna for första gången på tjugo sekler för meuskliga ogon framställde kryptans inre såg man krigare kladda i harnesk ligga i sina sarkofager. Deras gestalter, kläder och tärger voro några minuter fullt synliga, men den inströmmande luften förderfvade snart alltsammans. Kropparne och kläderna söndertöllo och det enda som man kunde taga i förvar var vapnen och juvelerna. Väggarne voro försedda med målningar framställande en episod ur lliaden, hvilken var mycket väl utförd och ådagalade, hvilket inflytande grekiska civilisationen haft på etrurierna. Kryptan hade åtta oppningar som alla voro utsirade med de besynnerliga etruriska gesimserna som Vitruvius kalla barycephale. Inskrifterna voro från en tidigare period än den, då Etrurien eröfrades aj romarne. Man kan derfore antaga att grafven daterar sig från sjerde ärhundradet före Kristus. Från denna graf äro en del a skatterna i Napoleon III:s museum tagna. Meteorologiska iakttagelser.