rernas vilkor äro att de skola erhålla 200, 000 pund för byggnaden samt 100,000 pund af alla inkomster hvilka öfverskjuta 400,000 pund. Men om de på detta sätt erhålla fulla. 100.000 pund, äro de skyldiga att sälja byggnaderna till utställningskommissarierna för en ytterligare summa af 130,000 E. Om således totalinkomsterna uppgå till blott 445,000 E, få de personer som utlagt penningarne för företaget alla sina kostnader ersatta, men herrar Kelk och Lucas bli utan sina 100,000 e. Kommissarierna hafva nu redan haft i inkomster 220,000 pund. De dagliga inkomsterna hafva, sedan shillingsentrerna började, i medeltal uppgått till omkring 2,300 pund. Dessutom har man i hyror af dem som hålla matoch dryckesvaror och genom åtskilliga andra biförtjenster omkring 300 pund dagligen, så att inkomsterna i medeltal uppgå will omkring 2,600 pund om dagen. Exyositionen skall ännu hållas öppen i något öfver tre månader, så att om inkomsterna forttara att vara lika stora, skola ytterligare omkr. 250,000 pund inflyta. Detta skulle betäcka utgifterna, men herrar Kelk Lucas finge då blott 30,000 pund i stället for 100,000 — en förlust som alla skulle beklaga, ty i det hela har ingen mera samvetsgrannt arbetat för företagets framgång än just de. På de senaste dagarne ha dock inkomsterna betydligt stigit och uppgå nu till omkring 3,300 pund om dagen. Om det fortginge på detta sätt ända till slutet, skulle Kelk Lucas få allt sitt, och dessatom företaget gifva en ren vinst af 10,000 pund. Detta hopp är ingalunda öfverdrifvet, ty utställningen vinner med hvarje dag i popularitet, och det skall helt säkert blifva många dagar mot slutet af expositionen, då man får 80 å 100,000 besökande. De som mest känna till dylika saker anse att ofter skördetiden skall en otrolig mängd resande strömma till London, och tro att de dagliga inkomsterna skola uppgå till 4,000 pund. Om detta slår in, och man har, itall vädret fortfarande blir vackert, skäl att vänta det, skall expositionen gifva en inkomst af 70,000 å 80,000 pund.