märkvärdig föreställning. Flera sinnessjuka srån dårhuset i Aversa uppförde nemligen der en tragedi af Alfieri, Bruto I. Skådespelet aflopp inför en tätt besatt salong utan något störande. De olyckliga dårarne afgäfvo icke det ringaste bevis på sitt sorgliga tillstånd och uttörandet var så förträffligt, att man trodde sig i dem se de bästa konstnärer. Blott de kring scenerna uppställda vaktarne och de spelandes något aftärda ansigtsdrag förrådde deras sjuka själstillstånd. Utom tragedien uppförde de en lysande hymn till Viktor Emanuel och en kör ur operan Lombarderna samt blefvo för hvarje gång framropade under en riktig bifallsstorm. Till slut föredrogo de äfven på åskådarnes begäran Garibaldihymnen. Äfven direktören och anstaltens läkare, hvilka varmt vinnlägga sig om dessa arma varelsers helande, öfverhopades af publiken med bifall. Great Eastern. bet bolag som eger jätteskeppet Great Eastern hade för ungefär en vecka sedan ett sammanträde i London, hvarvid följande intressanta upplysningar lemnades angående fartygets senaste framoch återresa mellan England ohh Amerika: Great Eastern lemnade, estor undergången större reparation, staden Milford i Ergland d. 7 sistl. maj. Till solje af de olyckor som drabbat fartyget under dess senaste resa i september förl. år, hade det blott 31 hyttoch 107 salongspassagerare på resan till NewYork, dit det, trots ogynsamma vindar, anlände efter 9 dagars och 16 timmars färd. Den 1 d:s lemnade Great Eastern åter NewYork. Den sista lyckliga färden hade nu ökat förtroendet, så att det på återresan hade 173 hyttoch 216 salongspassagerare och så mycket frakt som hamnens djup i New-York tillät det att intaga. Efter att ha tillryggalagt vägen öfver Atlanten på 9 dagar, tolt timmar (den snabbaste resa något fartyg i år gjort), anlände det till Liverpool den 11 på morgonen. Passagerarne voro i alla afseenden nöjda med skeppets beqvämligheter, säkerhet och snabbhet, och alla uttryckte vid resans slut denna känsla äfvensom deras belåtenhet med befälhafvarens kapten Paton sätt att uppfylla sina åligganden. Inkomsten af resan hem hade vida öfrverträffat de för väntningar som hysts af bolagets agent. Bruttoinkomsten för skepp och passagerare uppgick till 11,102 pund steril. Som utgifterna för resan uppgått till 10,291, hade man dock blott 811 punds behållningsinkomst på densamma. Till följe af skeppets goda egenskaper såsom sjögående fartyg hade assuransen för denna resa blifvit nedsatt från 60 s. till 40 s. per cent. Skeppet hade hittills kostat en summa af 463,000 pund sterl. Sedan dessa upplysningar blifvit meddelade, uppträdde jätteskeppets befälhafvare och yttrade följande: — Han hade fatt mycket beröm för skeppets manövrering, men han bad fö säga, att detta allt berodde på skeppets förträlfliga egenskaper som sjöfartyg. Han ville göra sitt bästa för att utveckla dessa företräden. Under resan ut hade han haft starkt vestliga stormar, emot hvilka skeppet iikvä gick med en hastighet af 11!(; knop. Under den starkaste storm man hade på resan, vore både damer och öfriga passagerare helt och hål let tria från sjösjuka. Man kunde sitta och skrif va lika väl ombord på Great Eastern som land. Han hade pröfvat skeppets styrka på olika sätt och var tullt ötvertygad om att der i alla delar var ofsantlig. Alla passagerare hade regelbundet intagit sin middag. Det va naturligtvis en helt annan sak att hvarje dag förse 400 personer med middag än att ha et stort antal sjuka, såsom på andra skepp. Grea Eastern var den tionde ångare han haft befä öfver och haa hade aldrig förut haft så god sjöfartyg. Han hoppades på en mycket lyc lig framtid för det stora skeppet och skull uppbjuda sitt yttersta för att göra det omtyck som passagerarefartyg på resor öfver Atlan tiska hafvet. Han beklagade, att han, tillföl sje af det ringa djupet i inloppet till New-York hamn, måste lemna efter sig 3 å 4,000 ton I frakt, hvilken skulle betydlig ökat inkomster na för resan. En summa af 4,000 pund sterl. subskri berades för fortsättande af skeppets resor hvilka under sommaren komma att bli fyr eller fem till antalet. Ansenlig inbetalning. Tjugofem millio ner francs öfverlemnades d. 17 juni af span