Fran Utlandet. Det står nu sast att Frankrike vill i den mexikanska frågan uppträda med all kraft, och att den franska nationen, tack vare kriget i Nordamerika som förhindrar detta från att uppträda med tillbörlig vigt mot den europeiska inblandningen, är inne på en ny eröfringens bana, der la gloire kanske snart skall rycka folket in i den vanliga entusiasmens hvirfvel. De franska tidningarne bekräfta nemligen nu, att stora förstärkningar skola tillsändas den franska expeditionen i Mexico. La Patrie, hvars halfofficiela ställning aldrig blitvit riktigt vederlagd, påstår att nämnda förstärkningar skola utgöra 12,000 man och att dessa trupper skola bilda en hel armekår under en general, som redan förut haft ett dylikt vigtigt befäl. En annan tidning nämner såsom befälhafvare general Forey, hvilken anses såsom en mycket skicklig officer. Constitutionnel förklarar åter, att de europeiska regeringarne måste, för att få slut på kriget i Amerika, uppträda medlande med kraft. En af de talande ministrarne i Frankrike, Magne, har varit nog lycklig att anse sig kunna förklara det vara ett stort statsekonomiskt misstag, då man påstår utgifterna för armåen vara oproduktiva, ty de äro tvärtom mycket produktiva, Hvad säga alla våra statsekonomer om denna lärorika sats: de ha synbarligen alla förut pratat i fåvitsko, ty franska regeringens män må väl känna till sådant bättre än de. Visserligen kunna de peka på Frankrikes af armålyxen vållade oerhörda skuldsättning; men förmodligen skali hr Magne äfven då svara: Jemväl denna skuldsättning är produktiv. Verlden lär så länge bon lefver. — En annan fransk financier, hr Granier de Cassagnac, har å sin sida lyckats komma på den tanken, att i jemförelse med det visa, fornuftiga och ekonomiska handhafvandet af Frankrikes finanser England tager sig ut som ett med stort lättsinne och otörnuft förvaltadt land. Säkerligen är detta någonting uytt för alla; men, som sagdt, man lär så länge man lefver här i verlden.